Böcker och tidskrifter utgivna av Institutet för de inhemska språken och språkspalter och artiklar skrivna av medarbetare vid institutet

Slippa

Reuters ruta 28/1 1993

”Under påverkan av finskans päästä missbrukas verbet slippa på mångfaldigt sätt hos oss”, konstaterar Hugo Bergroth i boken Finlandssvenska (1917). ”Missbruket” förekommer ännu i dag, men min uppfattning är att nitiska modersmålslärare har lyckats rätt väl i att stävja det. Det är relativt sällan man ser det felanvända slippa i tryck, även om det är ganska vanligt i tal i uttryck som ”slippa civil”, ”slippa in till juridiska fakulteten”.

Den ursprungliga grundbetydelsen hos verbet slippa är ’glida, slinta’. Vi kan jämföra med adjektivet slipprig och det engelska verbet slip ’halka, glida’. Ur den grundbetydelsen kan vi sedan härleda de flesta andra allmänsvenska betydelserna av ordet, t.ex. slippa ur händerna på någon (t.ex. om en hal fisk), slippa (undan) med blotta förskräckelsen, slippa straff, slippa alla bekymmer, slippa fram (genom folkmassan), slippa in (genom någon form av hinder) och, med en verbkonstruktion, slippa se någon, slippa plågas längre.

En gemensam nämnare framför allt för de mer konkreta betydelserna av slippa är att det är fråga om att passera ett hinder av något slag. Det gäller både när man slipper ut (t.ex. ur ett fängelse), när man slipper in (någonstans där det normalt är svårt att ta sig in) och när man slipper igenom (t.ex. en spärr eller en trång passage).

Finlandssvensk (fel)användning

Den avvikande användning som brukar påtalas i finlandssvenskan är när slippa (enligt mönster av finskans päästä) används också i sådana fall då det inte är fråga om att ta sig förbi ett hinder eller bli kvitt något. Finlandssvenska skolelever kanske ”slipper hem” klockan 12, den som gillar båtar kan ”slippa ut på sjön”, den som har ryggskott kanske inte ”slipper upp ur sängen” och en kattunge som har klättrat upp i ett träd ”slipper inte ner” igen. Ännu mer påfallande är det när slippa kombineras med ett verb: ”Jag slipper å resa till Stockholm nästa vecka”. En sådan mening betyder på korrekt svenska att talaren inte behöver resa. 

Det korrekta i sådana fall är att använda andra verb som få, kunna, lyckas. Eleverna får gå hem klockan 12, båtvännen kommer ut på sjön eller får åka ut på sjön, den ryggsjuke kommer inte upp ur sängen, kattungen lyckas eller kan inte ta sig ner ur trädet och jag får resa till Stockholm. Enstaka exempel på typen ”slippa hem” finns visserligen framför allt i äldre svenska, men de kan ofta tolkas som att man slipper från t.ex. militärtjänsten för att få åka hem.

En tumregel är att finskans päästä motsvaras av slippa när det konstrueras med ord på -sta/-stä (päästä jostakin). Däremot är det i allmänhet inte möjligt att använda slippa som motsvarighet till päästä johonkin eller päästä joksikin (päästä ylioppilaaksi är alltså inte ”slippa till student” utan ta studenten).

Slippa fram

Ett uttryck som fortfarande är allmänt utbrett i finlandssvenskan – framför allt i regionalt färgat språk – är slippa fram i betydelsen (få) bli konfirmerad, (få) ”gå fram”. Det har tydligen någon gång förekommit också i rikssvenska, och har en parallell i ett äldre svenskt uttryck slippa fram vid examen, dvs. bli godkänd i examen. Det måste anses vara gångbart i vardagligt talspråk (med lite ålderdomlig och kanske lätt dialektal prägel), men lämpar sig kanske inte så bra i mer officiella sammanhang.

Mikael Reuter