Böcker och tidskrifter utgivna av Institutet för de inhemska språken och språkspalter och artiklar skrivna av medarbetare vid institutet

Skåla vasarna med batting

Reuters ruta 2/9 1993

Vad är en batting?
Slår vi upp ordet i en svensk ordbok är svaret att det är en liten pojke eller pojkvasker (jfr illbatting). Vänder vi oss däremot till en finlandssvensk byggare får vi nästan säkert höra att det är en planka med dimensionen 50 x 100 millimeter (eller, som man tidigare räknade, 2 x 4 tum). En batting kan användas t.ex. för skålning av vasarna i en golvkonstruktion, kan den finlandssvenske byggaren berätta. Hans rikssvenske kollega skulle emellertid ställa sig totalt oförstående inför ett sådant påstående.

Både batting (i denna betydelse), skålning och vase är nämligen ord som används bara i Finland. De kan väl alla räknas till de relativt okända finlandismerna, eftersom de förekommer bara i ett relativt begränsat fackspråk, sällan används i skrift och inte hör till de ord som uppmärksammas t.ex. när det gäller massmediernas språk. Varken batting eller skålning förekommer i gängse listor över finlandismer, medan vase faktiskt tas upp i Hugo Bergroths Finlandssvenska från 1917 såsom varande föråldrat i rikssvenskan.

Enligt uppgifterna i Ordbok över Finlands svenska folkmål används ordet batting som virkesbenämning främst i södra Finland (Åland, Åboland, Nyland), men förekommer också på vissa håll i Österbotten (där det enligt dialektordboken har avsett plankor med en bredd av 7 tum). Sannolikt har det på senare tid fått större spridning också i Österbotten, och används väl också där om sågat virke av dimensionen 50 x 100 mm.

Ursprunget till vårt ord batting är antingen engelskans batten (sågat virke av varierande dimension) eller nederländskans batting. I rikssvenskt fackspråk används battens om sågat virke i dimension mellan plank och bräder. Etymologiskt sett är det fråga om samma ord som franskans baton (käpp, stång etc.) och följaktligen också svenskans batong.

Vasar eller golvvasar är det som på modern svenska kallas balkar eller bjälkar, dvs. de bärande delarna i ett bjälklag under golvet. Av ordböckerna att döma har ordet vase använts i Sverige ännu i mitten av 1800-talet, men förekommer alltså numera bara hos oss. I finlandssvenskan får det stöd av att det har lånats in i finskan i formen vasa.

Bl.a. med tanke på värmeisoleringen kan både väggregel och golvbjälklag ”skålas”, dvs. förses med ”skålning” av korsande klenare virke (batting eller ännu klenare). Var detta enbart finlandssvenska ord skålning (med parallellformen kålning i västra Nyland, fi. koolaus) kommer ifrån har jag inte lyckats lista ut. Jag har inte heller sett det i skrift annat än i ett läsarbrev som tar upp de här orden, men däremot hört det användas i tal både på Åland och i Åboland. Trots ivrigt studium av byggordlistor har jag inte heller hittat någon rikssvensk motsvarighet – hela begreppet saknas i de källor jag har haft tillgång till.

Det återstår alltså bara för mig att be läsarna om hjälp. Förutom att jag efterlyser uppgifter om skålning (och verbet skåla i motsvarande betydelse) är jag intresserad av att få veta mera om spridningen och betydelsen av batting i finlandssvenskt språkbruk.

Mikael Reuter