Böcker och tidskrifter utgivna av Institutet för de inhemska språken och språkspalter och artiklar skrivna av medarbetare vid institutet

Semester och andra ledigheter

Reuters ruta 24/6 1993

Vid det här laget har skolbarnen sommarlov och det börjar bli dags för deras föräldrar att ta ut sin semester. Därför kan det också vara på sin plats med några språkliga utläggningar om olika slag av ledigheter.

Vi kan till att börja med konstatera att finskans loma (i vissa sammansättningar -vapaa) har många motsvarigheter på svenska. I de flesta fall är orden inte utbytbara, utan vi använder olika ord beroende på vilket slags ledighet det är fråga om och vem det är som är ledig från vad.

Skolelever och skollärare har lov, som alternativt också kan kallas ferier (fast det ordet används inte så ofta när det gäller den vanliga skolan). Studerande och högskolelärare har normalt ferier.

Soldater har permission.

Vi vanliga knegare har semester i den mån det är fråga om den normala årliga ledigheten för rekreation (fi. vuosiloma). Annars kan vi ha olika slag av ledighet: studieledighet, sjukledighet, moderskapsledighet, kompledighet (som kompensation för övertidsarbete), utbytesledighet (i utbyte mot semesterpremie/semesterpenning). Observera framför allt att man inte talar om t.ex. ”studiesemester” eller ”föräldrasemester”. Det senare är kanske tänkbart, men i så fall i betydelsen ’ledigt från barnen’ ...

Den som är lomautettu eller pakkolomalla är permitterad. Och det är ju en förskönande omskrivning, för det känns knappast som att vara på permission.

Sen ska vi inte glömma att loma i synnerhet i sammansättningar ofta motsvaras av fritid. Loma-asunto motsvaras på svenska av fritidshus (eller möjligen fritidsbostad).

Se upp för semester utomlands

Rör vi oss utanför det svenska språkområdet skall vi se upp med ordet semester. På danska och norska (liksom på tyska) betyder semester nämligen ’termin’, alltså egentligen raka motsatsen till vårt semester, som på danska och norska motsvaras av ferie också för andra än lärare och studerande. Danskans och norskans permission avser i sin tur vanligen tjänstledighet. 

 Ha semester och vara barnledig

Uttrycket ”hålla semester” är en finlandism, som antagligen härrör från finskans pitää lomaa men också har en direkt motsvarighet i danskans holde ferie. På svenska bör vi helst tala om att ha semester eller, om vi vill uttrycka det mer aktivt, ta (ut) semester.

När det gäller olika slags ledigheter använder vi i motsvarande fall normalt konstruktioner med -ledig: hon är studieledig/ sjukledig/ tjänstledig/ moderskapsledig. Uttrycket ”hon är på moderskapsledighet” får väl ses som en direkt kopia av hän on äitiyslomalla. I Sverige talar man ofta om att någon är barnledig, och det uttrycket förtjänar en större spridning också hos oss som en övergripande beteckning för olika slag av moderskaps-, faderskaps-, föräldra- och vårdledigheter.

Ha en skön semester! (Så tycker jag vi kan säga, även om konstruktionen ursprungligen kommer från engelskan.)

Mikael Reuter