Böcker och tidskrifter utgivna av Institutet för de inhemska språken och språkspalter och artiklar skrivna av medarbetare vid institutet

Ombyggnad och renovering

Reuters ruta 28/10 1993

För sex år sedan skrev jag en språkruta om ordet remont, som i sin finländska betydelse (renovering, reparation) har lånats in från ryskan – på svenska avser remont som bekant en unghäst i kavalleriet. I samband med det kom jag i all korthet in på de missvisande översättningslånen ”grundreparation” och ”grundförbättring” (av fi. peruskorjaus och perusparannus).

Frågan aktualiserades på nytt när jag nyligen blev uppringd av en byggingenjör som bad mig ta upp hela terminologin kring reparation och ombyggnad av hus, eftersom orden så ofta används fel både i massmedierna och i det offentliga.

Min sagesman visste berätta att det finska ordet perusparannus snarast har skapats som en motsvarighet till det svenska ombyggnad, som inte kunde översättas direkt till finska (uudelleenrakentaminen är inte riktigt samma sak). De finska experterna hade enligt uppgift varit avundsjuka på svenskan som hade ett så bra ord som ombyggnad, som alltså används just om grundläggande förbättringar av hus eller bostäder.

Sedan gick det som det så ofta har gått, att när det finska perusparannus skulle översättas till svenska i Finland så kände man inte till det existerande svenska ordet, utan konstruerade direktöversättningen ”grundförbättring”. På samma sätt översattes peruskorjaus med ”grundreparation”. I bägge fallen är det upplagt för missförstånd i umgänget med rikssvenskar och andra nordbor, eftersom de uppfattar att det handlar om förbättring eller reparation av grunden.

Dess värre har ordet ”grundförbättring” kommit in också i vår lagstiftning (främst i fråga om bostadslån). Nu är man i varje fall uppmärksam på saken, och i nya lagar används ordet inte längre.

Ombyggnad (perusparannus) avser alltså genomgripande renovering och förbättring av hus eller bostäder, på det sätt att de blir bättre (modernare, mer funktionella) än när de var nya. Naturligtvis kan man, åtminstone i allmänspråket, använda bygga om också när det gäller enskilda rum som kök och badrum (vi ska bygga om vårt kök innebär väl vanligen att man rätt radikalt förbättrar köksinredningen).

Det som på finska kallas peruskorjaus motsvaras närmast av (grundläggande) renovering (eller reparation). I sådana fall är det alltså inte fråga om att bygga om bostaden, utan att sätta den i gott skick, motsvarande det skick den hade som ny. Det är väl närmast detta man avser när man på finska talar om tehdä remontti och på vardaglig finlandssvenska om att ”göra remont”.

Restaurering i sin tur används när man pietetsfullt försöker sätta ett gammalt hus i dess ursprungliga skick (eller det skick det var i vid en viss tidpunkt). Däremot skulle man knappast tala om att restaurera en lägenhet i ett flervåningshus från sextiotalet.

Slutligen har vi begreppet sanering, som vanligtvis används om hela bostadsmiljöer och avser mera än bara renovering eller ombyggnad: man sanerar inte bara väggar, golv och tak utan också verksamheten och funktionen, genom att t.ex. rusta upp förslummade områden.

Det är klart att de här ordens betydelser i någon mån överlappar varandra, så att det inte alltid går att dra klara gränser mellan t.ex. sanera, bygga om och renovera. Men vi har nått ett långt steg på väg om vi slutar tala om ”grundförbättring” och ”grundreparation”.

Mikael Reuter