Böcker och tidskrifter utgivna av Institutet för de inhemska språken och språkspalter och artiklar skrivna av medarbetare vid institutet

Mera om batting och skålning

Reuters ruta 7/10 1993

Cirka ett dussin läsare har låtit höra av sig per telefon eller brev sedan jag för en månad sedan efterlyste upplysningar om användningen av batting för virke av dimensionen 50 x 100 mm (2 x 4 tum) och om verbet skåla och verbalsubstantivet skålning som byggtermer. Teorierna om bakgrunden till skåla och skålning är många och delvis fantasifulla, men frågan om hur ordens betydelse riktigt har utvecklats i finlandssvenskan är nog ännu inte helt löst.

Vad batting beträffar tycks det faktiskt vara så att ordet i den här betydelsen inte just används i Österbotten, medan det är mycket frekvent på Åland och i Åboland och Nyland. Jag nämnde redan förra gången att det möjligen kan vara ett lån från holländskan, och en holländsk läsare har bekräftat att batting ännu i dag används av träfolk i Holland. Där avser det emellertid en något grövre planka, nämligen 63 x 160 mm (2½ x 6 1/6 tum). Det stämmer i och för sig bra ihop med uppgiften om att det motsvarande ordet battens i rikssvenskan avser plankor som är 48S100 mm tjocka och 150S200 mm breda.

En mycket tilltalande men dess värre knappast korrekt förklaring till ursprunget av skåla och skålning fick jag av en man som berättade att man i hans ungdom skålade golvet med hjälp av en rak planka på vilken man hade en avlång skål med vatten i stället för vattenpass. I skålen fanns märken som visade när plankan var rak, och så fyllde man under eller "skålade" golvet med plankan som hjälp.

En annan teori som framfördes var att skåla är besläktat med isländskans skáli som betyder hydda, koja eller bod (i fornisländskan sovhus) och som har en nära släkting i det norrländska dialektordet skål eller skåla 'koja, tillbyggnad till lada'. Inte heller den teorin torde stämma om man får tro de allmänt omfattade etymologiska härledningarna av orden.

Ett par personer nämnde också uttrycket mellan skål och vägg, men det har nog ingenting med den här typen av skålning att göra, utan avser skålande i ädla drycker.

Den finlandssvenska byggtermen skåla (med avledningen skålning) används i lite skiftande betydelse om olika sätt att fylla ut bjälklag eller väggkonstruktioner för att göra golven och väggarna raka, förbättra isoleringen eller dylikt. Enligt en uppgiftslämnare kan man också skåla ett golv genom att hugga ur bjälkarna där det är för högt i stället för att palla under. Skålningen kan vidare avse brädbeklädnad på takstolar som underlag för taktäckningsmaterial.

Det är uppenbart att vi får söka ursprunget till de här orden i ett ord skål som är besläktat med skal och som (enligt Svenska Akademiens ordbok) har betytt 'bräda som vid sågning uppkommit av den yttersta delen av en stock'.

Detta skål eller skålning används också om bräder urholkade på ena sidan som tjänar som förstärkning eller skydd för tåg, spiror, master o.dyl. på fartyg. Vidare används skålning om trästöd som bär upp formar för betonggjutning och om de "skålbräder" som fungerar som underlag vid valvbygge.

Det är svårt att säga exakt hur betydelseutvecklingen i finlandssvenskan har gått till. Ett slags gemensam nämnare för de olika betydelserna tycks i varje fall vara 'bräder som underlag'.

Nog skålat för denna gång! 

Avsätta

En läsare har mycket riktigt påpekat att jag borde ha nämnt också verbet avsätta i den förra rutan som handlade om skillnaden mellan avskeda och säga upp. Avsätta används som bekant företrädesvis om ämbetsmän och högre politiker. En president blir inte avskedad, han blir avsatt.

Mikael Reuter