Böcker och tidskrifter utgivna av Institutet för de inhemska språken och språkspalter och artiklar skrivna av medarbetare vid institutet

Gyllene handslag?

Reuters ruta 30/12 1993

”Låt oss lyfta katten på bordet. En av orsakerna till de gyllene handslagen är att det är så många som har en egen ko i diket. Det gäller därför för oss alla att ha is i hatten så vi inte förivrar oss.”

Svenska ord alltsammans, javisst. Men hur mycket förstår en svensk av det här bildspråket om han inte känner till motsvarande bilder från finskan?

Uttrycket ”lyfta katten på bordet” (fi. nostaa kissa pöydälle) är målande för den som känner till det och förstår det. Men hur många känner till det uttrycket, ens bland finlandssvenskarna? Jag är illa rädd att det är ett mindretal av t.ex. våra dagstidningars läsare.

Någon direkt motsvarighet har vi inte på svenska, och det är förståeligt, eftersom det i alla språk finns mängder av stående uttryck som inte kan återges direkt på andra språk. Det som avses är att man tar upp en (vanligtvis lite obehaglig) sak till behandling med namns nämnande. Dvs. man slutar gå som katten kring het gröt, man kallar saker och ting vid deras rätta namn, tar tjuren vid hornen, ser sanningen i vitögat m.m. – även om alltså inget av de uttrycken betyder riktigt samma sak som nostaa kissa pöydälle. Men de har den fördelen att de är svenska, och förstås av alla som har svenska som modersmål.

 Fallskärmsavtal

De ”gyllene handslagen” (kultainen kädenpuristus) har varit aktuella på sistone, och bland annat tagits upp i Hbl-läsarnas frågor till presidentkandidaterna. Jag måste erkänna att det tog mig en stund innan jag insåg att det som avsågs var fallskärmsavtal. Må vara att det är fråga om två lite olika sätt att se på saken, men så omdebatterade som fallskärmsavtalen har varit i Sverige på sistone (det var ju de som bl.a. fällde LO-basen Stig Malm för några veckor sedan) är det helt klart att det är fallskärmsavtal som är det etablerade svenska ordet. Fast kanske man kan säga att ett gyllene handslag föregår eller bekräftar ett fallskärmsavtal?

Att uttrycket ”han har sin egen ko i diket” är en direkt översättning av finskans hänellä on oma lehmä ojassa vet väl de flesta finlandssvenskar, och normalt är det nog bara på skämt man hör det på svenska. Vad kon riktigt har i diket att göra är väl inte helt klart – är det t.ex. i ägarens intresse att den skall få stanna kvar där eller att han skall få den därifrån? Men uttrycket har tvivelsutan sin charm, så kanske vi inte skall fördöma det helt. Ofta motsvaras det av det helsvenska uttrycket han talar för sin sjuka moster (eller mor).

 Huvudet kallt och is i magen

”Is i hatten” (jäitä hatussa) har man däremot inte på svenska, även om jag har stött på det uttrycket nyligen i en av våra tidningar. Däremot kan man hålla huvudet kallt eller ha is i magen. Man får inte heller ”kallt vatten i nacken” på svenska, utan man får sig en kalldusch.

Jag måste erkänna att jag är lite kluven inför vissa av de här uttrycken. I princip anser jag förstås att vi skall hålla oss till de etablerade svenska uttrycken när sådana finns till hands. Men samtidigt kan man fråga sig om det inte kunde vara trevligt med lite kulturförmedling genom översättning och spridning av uttryck som ”lyfta katten på bordet” och ”ha sin egen ko i diket”, i den mån de alls kan antas vara förståeliga för en svensk läsare eller lyssnare. De västerländska språken är ju faktiskt fulla av talesätt som har vandrat från språk till språk.

En viss återhållsamhet och försiktighet är i varje fall på sin plats.

Mikael Reuter