Böcker och tidskrifter utgivna av Institutet för de inhemska språken och språkspalter och artiklar skrivna av medarbetare vid institutet

Pigg och nyter nu och då

Reuters ruta 7/2 1992

Jag skulle gärna ha svar på följande frågor:
1. Parallellt med uttrycket då och då ser man ofta nu och då (jfr engelskans now and then). Är även det senare fullt godtagbart?
2. En liknande företeelse utgör uttrycken gång på gång och gång efter annan. Är även det senare fullt godtagbart?
3. Parallellt med uttrycket av förekommen anledning ser man rätt ofta på förekommen anledning. Är även det senare fullt godtagbart?
4. Uttrycket pigg och nyter känner de flesta säkert till. Jag har dock aldrig sett ordet nyter användas separat: ”Är du nyter i dag?” Är nyter kanske detsamma som nykter? Skulle man alltså kunna säga ”Han ser nytert på saken”, eller är ordet nyter förknippat endast med det
vedertagna uttrycket?
Språkintresserad

Den som har läst sin Bergroth–Pettersson eller haft en nitisk modersmålslärare på den gamla goda tiden har fått sig inpräntat att det på ”högspråk” heter ” och då; icke: nu och då”. Men den typen av jakt på finlandismer tror jag att många med mig har betackat sig för. Uttrycket nu och då har paralleller i både danskan (nu og da) och engelskan (now and then) och behöver inte alls ses som en fennicism, och det har knappast kunnat missförstås ens på den tid då det inte användes i Sverige. Numera har det till råga på allt fått en sådan spridning också i Sverige att det till och med tas upp i Svensk ordbok. Så vi kan lugnt betrakta det som fullt godtagbart, om än kanske mindre vanligt i Sverige än då och då.

Också gång efter annan är, liksom tid efter annan, ett fullt godtagbart uttryck även i Sverige. Däremot är motsvarande uttryck med eller inte gångbara på korrekt svenska: det heter på ett eller annat sätt, av en eller annan orsak, inte ”på sätt eller annat”, ”av orsak eller annan”.

På förekommen anledning är faktiskt av någon anledning normaluttrycket på svenska, trots att vi i andra sammanhang använder av i samband med anledning . Ingen av de gängse svenska ordböckerna nämner möjligheten att säga av förekommen anledning. I finlandssvenskan är i varje fall det senare uttrycket det klart dominerande, och det hör utan tvekan till de oskyldiga finlandismer som vi gott kan tillåta oss.

Ordet nyter är ingalunda detsamma som nykter; man kan gott vara nyter även om man har fått sig ett par glas under västen. Nyter betyder nämligen ’förnöjd, glad och nöjd’. Det är till sitt ursprung besläktat med nyttja och njuta och hade i fornsvenskan betydelsen ’användbar, nyttig’ men också ’duktig, hurtig’. I den förra betydelsen har det i nusvenskan ersatts av nyttig, medan den nuvarande betydelsen av ordet har utvecklats ur betydelsen ’duktig, hurtig’. Den som är duktig och hurtig är ju ofta också glad och nöjd.

Det stämmer att nyter relativt sällan används annat än i uttrycket pigg och nyter. Men det förekommer nog, t.ex. i uttryck som en nyter ung man, han hade en nyter uppsyn. Och i och för sig kan man väl se nytert på saken, även om det inte är detsamma som att se nyktert på saken.

Mikael Reuter