Böcker och tidskrifter utgivna av Institutet för de inhemska språken och språkspalter och artiklar skrivna av medarbetare vid institutet

Möss

Reuters ruta 15/5 1992

Med den allmänna datoriseringen har ett stort antal nya termer för nya begrepp kommit i bruk. Bl.a. en liten tingest som används för att styra monitorns kursor, välja ur menyer etc. och som på svenska kallas mus efter den engelska termen mouse (ibland hör man dock obildade personer säga "ett möss"). I USA:s tidskrifter i branschen pågår en ständig polemik om pluralisformen skall vara mice (som djuret) eller det nyskapade mouses (eftersom grunkan inte är ett djur). Skämtsamma skribenter skriver ibland rodents, gnagare. Vilken är den riktiga pluralisformen på svenska: möss eller musar?
K.D., Guaíba, Brasilien

Musen är det viktigaste bland de så kallade pekdonen för datorer, och i praktiken är väl nästan alla moderna persondatorer numera utrustade med mus. Men det är en utveckling som har skett snabbt, inom den IBM-kompatibla PC-världen huvudsakligen under de senaste tre åren. Betecknande är att varken Svenska Akademiens ordlista eller Svensk ordbok (bägge från 1986) tar upp den här betydelsen hos ordet mus.

Någon omfattande diskussion om pluralformen av mus i datasammanhang har mig veterligen inte förts, åtminstone inte bland terminologer och språkvårdare. De flesta tycks ha utgått ifrån att datorns mus skall ha samma pluralform som djuret, dvs. möss. Det är ju fråga om samma ord, även om det används bildligt. Å andra sidan finns det ju exempel på att böjningen av ett ord blir en annan i bildlig användning; man talar t.ex. oftare om kofotar än kofötter i betydelsen 'bräckjärn'.

Pluralformen möss i den aktuella betydelsen nämns uttryckligen i två nyutkomna ordböcker, 1989 års utgåva av Dataordboken (utgiven av Standardiseringskommissionen i Sverige) och 1991 års utgåva av Bonniers svenska ordbok. Någon auktoritativ källa för formen musar har jag inte funnit, även om jag har läst något enstaka argument som har framförts för den.

I datalitteraturen har jag, så vitt jag minns, aldrig sett att ordet skulle ha använts i pluralis. Det är ju ytterst sällan man har orsak att tala om flera möss (eller musar); det skulle i så fall t.ex. vara en affär som vill tala om att den har ett stort urval av dylika tingestar.

Min slutsats blir att vi helst bör tala om flera möss också i datasammanhang. Det har också den fördelen att den språkliga bilden förblir levande. En av de trevliga sidorna med dataspråket är ju att facktermerna till stor del är helt vanliga ord som används i överförd betydelse.

Att någon skulle använda formen "ett möss" om pekdonet mus har jag inte varit med om. När det gäller det levande djuret är det däremot inte ovanligt i Finland. Till och med Svenska Akademiens ordlista tar upp möss, -et, dock med etiketten "prov. o. finl.".

Ett par andra termer som används i frågan tarvar en kommentar.

Den ena är monitor, ett ord som visserligen ibland används också på svenska för att beteckna hela bildskärmsenheten, men som i de flesta fall kan ersättas med rätt och slätt bildskärm. Termen monitor är dessutom tvetydig. Den avser i första hand något helt annat, nämligen en anordning som övervakar operativsystemet i en dator och indikerar om något är fel.

Den andra term jag känner mig manad att kommentera är "kursor", en till stavningen försvenskad form av det engelska cursor. Den korrekta termen på svenska är markören; i program under skalprogrammet Windows talar man också om insättningspunkten. Det som musen i första hand styr är för övrigt inte markören utan pekaren, som ofta har formen av en pil eller ett lodrätt streck och som kan användas bl.a. för att placera in markören på ett visst ställe genom en klickning med musen.

Mikael Reuter