Böcker och tidskrifter utgivna av Institutet för de inhemska språken och språkspalter och artiklar skrivna av medarbetare vid institutet

Lanternor i rutten is

Reuters ruta 27/3 1992

Ordet ”laterna” i uttrycket laterna magica har satt myror i huvudet på mig under en lång tid. Varför skrivs det utan n? Jag har slagit upp det både i en italiensk och en latinsk ordbok, och resultatet var lanterna i båda språken. Är det fråga om ett tyskt inflytande (Unter den Laternen...)?
B.A., Esbo

Det svenska ordet lanterna kommer mycket riktigt från latinet, som i sin tur har lånat det från grekiskans lamptér. Ordets stam är densamma som vi har i lampa. I latinet förekom faktiskt både lanterna och laterna, även om stavningen med n kan betraktas som huvudform. Växlingen mellan de två formerna fortsätter sedan i flera språk som har lånat in ordet, bl.a. i tyskan och svenskan, även om det i dagens läge är så att lanterna har blivit allenarådande form i svenskan och Laterne i tyskan.

Uttrycket laterna magica (magisk lykta, ”trollykta”) användes ursprungligen (troligen redan på 1500-talet) om ett slags föregångare till diaprojektorn, med vilken man kunde projicera bilder målade på glas. Det har också använts bl.a. som beteckning för en speciell tjeckisk konstform som kombinerar film och teater, och så känner vi det förstås från Ingmar Bergmans bok. I det uttrycket skrivs laterna alltid utan n, vilket väl var det vanliga i 1500-talets latin. 

***

Uttrycket ”rutten drivis”, som används i Rundradions israpporter, har i många år förbryllat mig. Rutten drivis i Bottenviken – otäckt! Inte är det väl fråga om någon förruttnelseprocess, när isen på vårvintern blir skör och murken? Vilket ord är det rätta i detta sammanhang?
Reducera ruttenheten i språket

Den här tiden på året tycks det vara många som undrar över uttrycket rutten is. Att döma av reaktionerna är det inte bara dagens frågeställare som tycker att uttrycket är olämpligt och ger dåliga associationer.

Men rutten is är ett helt korrekt fackuttryck, med direkta motsvarigheter i flera andra språk: danska rådden is, norska råtten is, engelska rotten ice. Termen används av Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut SMHI lika väl som av Meteorologiska institutet i Finland. Den blir inte sämre av att också tillhöra allmänspråket, inte minst bland skärgårdsborna.

Med rutten is avses alltså is som håller på att smälta och falla sönder men fortfarande är sammanhängande och kan vara ganska tjock. Det är ju inte detsamma som skör is, eftersom också nyis kan vara skör. De finska meteorologerna är därför enligt uppgift inte helt nöjda med den finska facktermen hauras jää, som alltså inte entydigt säger att det är fråga om is i upplösningstillstånd.

Också som språklig bild betraktad tycker jag rutten is är en ganska bra term. Även om isen inte luktar illa har den ju många andra egenskaper som påminner om något som befinner sig i förruttnelsetillstånd. Det viktigaste är i varje fall att det är fråga om en etablerad fackterm som också har stöd i allmänspråket. Det är alltså inte fråga om någon språklig ruttenhet som bör motarbetas.

Mikael Reuter