Böcker och tidskrifter utgivna av Institutet för de inhemska språken och språkspalter och artiklar skrivna av medarbetare vid institutet

Årsverke på alla hjärtans dag

Reuters ruta 14/2 1992

Saint Valentines Day kallas alla hjärtans dag i Sverige och ystävänpäivä på finska. Men ”vändagen”? Skall vi finlandssvenskar kalla dagen alla hjärtans dag eller vändagen? Röda korset har nyss sänt en bunt vackra kort till sina medlemmar och vänner till ”vändagen”. Har det gått som med ”intimitetsskyddet” att vi har fått ett nytt ord på grund av översättning från finskan?
S.M., Vasa

På ett sätt kan vi kanske jämföra ”vändagen” med ”intimitetsskydd”. Ingetdera ordet har nämligen någon officiell status, utan de är båda typiska översättningslån som i princip kan betraktas som direkta ordfel.

När alla hjärtans dag först började firas i Finland för ett antal år sedan kallades den visserligen ”vändagen” i vissa svenskspråkiga almanackor. Men så vitt jag vet har det nu rättats till; åtminstone i de finlandssvenska almanackor jag har tillgång till står det alla hjärtans dag på den 14 februari.

***

Både i radion och i Hufvudstadsbladet har man på sistone talat om ”mansarbetsår” för det som på finska kallas miestyövuosi, alltså den mängd arbete som motsvarar en persons arbetsinsats under ett år. I Sverige tycker jag mig ha sett att man använder ordet manår. Men alla de här orden har det felet att de är könsdiskriminerande. Är inte kvinnornas arbetsinsats lika mycket värd? Borde man tala om person(arbets)år?
Antimansgris

Den som söker hjälp i ordböckerna för att få veta vad miestyövuosi heter på svenska får inte mycket hjälp. Den stora finsksvenska ordboken av Cannelin & co tar visserligen upp miestyöpäivä och översätter det med ”mansdagsverke”, och i Svensk ordbok hittar vi ordet manår (däremot inte mantimme, mandag och manmånad). I de flesta andra ordböcker får man leta förgäves.

Frågeställaren är naturligtvis inte ensam om att konstatera att det vore på sin plats med ett könsneutralt ord. Saken var aktuell för ca fyra år sedan i de nordiska språknämnderna, och enligt danskt och norskt mönster rekommenderade man då ordet årsverke. Det är bildat enligt samma mönster som det gamla dagsverke. Det senare används ju inte längre om dagens förhållanden i den betydelse det hade i det gamla bondesamhället, och det finns därför ingenting som hindrar att vi också tar i bruk dagsverke i betydelsen ’mandag’.

Rekommendationen publicerades både i den rikssvenska tidskriften Språkvård och i den finlandssvenska Språkbruk (1988:4). Särskilt bra har den visserligen inte slagit igenom ännu, men även om mandag och manår än så länge är de dominerande orden i praktiken tycker jag att vi gott kan gå in för dagsverke och årsverke som motsvarighet till finskans miestyöpäivä och miestyövuosi. Det är ord med flera fördelar: de är könsneutrala, de är i princip samnordiska och de bygger på det gamla kända ordet dagsverke. Enligt samma mönster är fältet sedan fritt att vid behov bilda ord som timverke och månadsverke.

Mikael Reuter