Böcker och tidskrifter utgivna av Institutet för de inhemska språken och språkspalter och artiklar skrivna av medarbetare vid institutet

Regeringskolleger kom ihop sig

Reuters ruta 20/12 1991

Häromdagen talades det i tidningen om ”regeringskumpaner” och för ett par månader stod det att statsminister Aho och utrikesminister Väyrynen hade ”tagit ihop” om någonting.
Min fråga lyder: vad gör regeringskumpaner när de tar ihop?

Mus

Det svenska ordet kumpan och dess närmaste släktingar kompanjon och kompis är ett bra exempel på hur ord av samma ursprung kan utveckla olika betydelser.

Ursprungligen har kumpan kommit in i svenskan via ett lågtyskt kumpân, som i sin tur härleds ur det fornfranska compaign ’matlagskamrat’. Av motsvarande ursprung är kompani av franskans compagnie, ursprungligen ’matlag’, till lat. con- ’med’ och panis ’bröd’. Kompanjon kommer i sin tur från fra. compagnon, också det med den ursprungliga betydelsen ’matlagskamrat’ och bildat till compagnie. Att kompis är en modern kortform, bildad med slangordsändelsen -is, behöver knappast påpekas.

Samma ursprung har självfallet det finska kumppani, som med all sannolikhet har kommit in i finskan via det svenska kumpan.

Så långt etymologin. Kumpanerna, kompanjonerna och kompisarna är alltså ursprungligen kamrater som delar bröd tillsammans. Men ser vi på betydelsen i dagens svenska ser situationen lite annorlunda ut.

Kumpan uppges i ordböcker från förra hälften av 1900-talet (bl.a. Östergrens Nusvensk ordbok och Hellqvists etymologiska ordbok) vara i någon mån ålderdomligt och folkligt. Där sägs också att det rätt och slätt betyder ’kamrat’, utan någon nedsättande klang. Men i dagens svenska – där ordet fortfarande lever i högönsklig välmåga – används det nog nästan uteslutande antingen i skämtsam ton eller med klart nedsättande innebörd, ofta med en bibetydelse av ’medbrottsling’: han var ute på dåligheter med sina kumpaner, han angavs av en av sina forna kumpaner. Så om man talar om regeringskumpaner har man inte höga tankar om vår regering.

En kompanjon är i dagens svenska en partner i ett ekonomiskt företag. Någon gång kan det visserligen också användas i den allmänna betydelsen ’kamrat’, men det är mera sällsynt. Den betydelsen har i stället övertagits av kortformen kompis, som visserligen är klart vardaglig och talspråklig men inte längre kan betraktas som slang.

Men vad avser det finska kumppani?

Det är helt neutralt, och har inte alls samma klang som kumpan. Kumppani kan ju dels betyda kamrat i allmänhet, dels kompanjon, men också det vi på svenska skulle kalla partner, bl.a. i betydelsen äktenskapspartner, sexualpartner.

Om vi nu går tillbaka till ”regeringskumpanerna”, så är det närmast tre svenska ord som kan komma i fråga: regeringskollega eller regeringskamrat om vi ser till personerna, och regeringspartner om vi ser till partierna.

Så har vi då uttrycket ”tog ihop”, och det är – förstås – en bildning direkt till det finska ottivat yhteen. Men det finns ett inte alltför avlägset uttryck i svenskan, nämligen komma ihop sig (om något).

Vi kan alltså säga att regeringskollegerna Aho och Väyrynen kom ihop sig om devalveringsfrågan.

Mikael Reuter