Böcker och tidskrifter utgivna av Institutet för de inhemska språken och språkspalter och artiklar skrivna av medarbetare vid institutet

Laga trasig hiss

Reuters ruta 5/4 1991

I dagens tidning läste jag om en firma som lappade glas. Är det möjligt att lappa glas? Jag skulle hellre säga reparera.

Då och då ser man skyltar där det står ”hissen är trasig”. Kan en maskin eller apparat över huvud vara trasig? När jag ser en sådan skylt ser jag för min inre syn en hiss vars stoppade väggar hänger i trasor. Kan man inte hellre säga att hissen är i olag?
S.F., Helsingfors

Frågan tar upp ett intressant betydelseområde där det uppenbarligen finns vissa olikheter mellan rikssvenskt och finlandssvenskt språkbruk. De betydelser som är aktuella är alltså dels ’icke hel’, dels ’göra så att icke hel blir hel’ och som en logisk tredje betydelse ’göra så att hel blir icke hel’.

För den första betydelsen, ’icke hel’, har vi i dagens svenska tre praktiskt taget synonyma ord, nämligen sönder, söndrig och trasig. Beroende på vad det är fråga om kan man naturligtvis dessutom använda mer speciella ord som i olag, ur funktion, demolerad, krossad, kaputt, kass. (Jag håller mig här och i fortsättningen till den konkreta innebörden, och diskuterar alltså inte trasiga själar och söndriga äktenskap.) Både sönder och söndrig är gamla i den allmänna betydelsen, i den meningen att de har kunnat användas om allt från kläder och fönster till bilar och apparater. Sönder kan bara användas predikativt, alltså i uttryck som mina skor är sönder, bilen har gått sönder. Särskilt frekvent är det just i mer eller mindre fasta uttryck som gå sönder, ha sönder, göra sönder, falla sönder och i sammansättningar som sönderkokad, sönderslagen, söndervittrad. Som framförställt adjektiv används i motsvarande fall söndrig: min söndriga skjorta, det söndriga glaset.

***

Trasig i sin tur betyder förstås ursprungligen ’i trasor, sliten’, och dess grundbetydelse är alltså den som frågaren associerar till när hon talar om hissens stoppade väggar som hänger i trasor. Den betydelseövergång som innebär att man i dagens svenska kan säga att en hiss eller en bil är trasig har skett under senare hälften av vårt århundrade, åtminstone vad gäller skriftspråket.

Östergrens Nusvensk ordbok (bandet från 1959) ger inga exempel på trasig om ”hårda” föremål, medan Moldes Illustrerad svensk ordbok (1964) går så långt som till stolen är trasig med det förklarande tillägget ”sönderbruten”. Svensk ordbok från 1986 anger emellertid som första exempel bilen är trasig. (Det första exemplet på sönder i samma ordbok är för övrigt bilen är sönder – vad skall man tro om ordboksförfattarnas bilar?)

I finlandssvenskan brukar vi ju vara lite mera konservativa, och jag tror att trasig i den här betydelsen har kommit in i vårt språkbruk senare än i rikssvenskan. För många känns det uppenbarligen fortfarande lite konstigt.

När det gäller att göra något söndrigt eller trasigt helt igen kan vi tala om att lappa och reparera för att ta till de ord som nämndes i frågan, men vi skall inte glömma att det kanske vanligaste svenska ordet är laga.Jag håller med om att lappa inte gärna kan användas om t.ex. glas, annat än om man använder lappar av t.ex. plastmaterial för att laga glaset.

I allmänsvenskt språkbruk används alltså laga huvudsakligen i betydelsen ’reparera’. Man kan laga både hissar och skor och hål i strumporna. Den andra huvudbetydelsen är ’tillreda (mat)’: hon lagar härliga stuvningar. I andra sammanhang än matlagning är betydelsen ’göra, tillverka’ enbart finlandssvensk och laga i den betydelsen bör undvikas i vårdad stil. ”Jag har lagat en fågelholk i slöjden” innebär alltså att jag har reparerat en söndrig fågelholk, inte att jag har gjort en ny. (I ärlighetens namn bör nämnas att da. lave, no. lage används i stort sett i samma betydelse som laga på finlandssvenska.)

***

Vad gäller motsatsen till laga så är det viktigaste från finlandssvensk synvinkel att nämna att verbet söndra i allmänsvenskt språkbruk bara används i den överförda betydelsen ’göra oense’: söndra och härska, ett söndrat folk. För den konkreta betydelsen används ett verb + sönder: ha sönder, slå sönder.

Mikael Reuter