Böcker och tidskrifter utgivna av Institutet för de inhemska språken och språkspalter och artiklar skrivna av medarbetare vid institutet

Estlands premiärminister i Ukraina

Reuters ruta 6/12 1991

Svenska Dagbladet talar oftast om Estlands statsminister Edgar Savisaar, medan Hbl och FNB alltid talar om premiärminister Savisaar. Vad sade man före kriget och vad rekommenderas i dag?
J.S., Helsingfors

Vad olika länders regeringschefer skall kallas är inte någon alldeles enkel sak. Självklart är att vi omtalar de nordiska ländernas regeringschefer som statsministrar, och lika klart är det att vi talar om Storbritanniens premiärminister och Tysklands förbundskansler. Men bl.a. i fråga om Sovjetunionen och de andra östeuropeiska länderna har man av tradition undvikit att tala om statsministrar eller premiärministrar och hållit sig till enbart regeringschef, vilket är lite besvärligt och klumpigt framför allt som titel före namnet.

Det som har hänt och händer i Europa i dag håller på att förändra bilden också i detta avseende. Det beror inte minst på att regeringscheferna i de förra kommunistländerna har fått en större betydelse i och med att det inte längre är particheferna som har makten.

En enkel lösning kunde i princip vara att man bestämde sig för att kalla alla regeringschefer i hela världen statsministrar, så slapp man det problemet. Men det är inte realistiskt. I många länder som Storbritannien, Frankrike, Indien och Italien är benämningen premiärminister så fast etablerad att ingen ukas torde kunna ändra på språkbruket. Titeln statsminister är fast knuten bara till de nordiska länderna.

Att man nu på vissa håll har börjat tala om statsministrar också i Baltikum, och framför allt i Estland, hänger självfallet samman med att de baltiska länderna i samband med frigörelsen har orienterat sig mot Norden. Men även om vi känner varmt för Estland, en gång liksom Finland en del av det svenska riket, så hör landet inte till Norden. Och regeringschefen i det förkrigstida Estland, ”äldsten”, betecknas i en gammal upplaga av Nordisk Familjebok som premiärminister på svenska.

Det är kanske därför säkrast att hålla fast vid den gamla regeln om att statsministrar finns bara i Norden. Den regeln följs t.ex. av Dagens Nyheter, inte bara av Hbl och FNB. Det är ett sätt att språkligt markera det speciella med Norden, lite på samma sätt som att det i Norden finns älvar och åar, medan floder finns bara utanför Norden (bl.a. i Estland). 

***

I radion hör man Ukraina uttalas växelvis som ukrajna och som ukraína. Vilket av uttalen är det korrekta?
Lyssnare

Enligt uppgifter från experter på slaviska språk finns det stöd för båda uttalsformerna om man ser till ryskan och ukrainskan. Däremot är det inte någon självklarhet att det ryska eller det lokala uttalet skall vara avgörande för vad vi säger på svenska.

Det traditionella svenska uttalet i både Finland och Sverige är ukrajna. Varifrån formen ukraína kommer är svårt att säga. Det kan vara från ryskan (även om uttalet där inte lär vara entydigt), men det kan också vara något slags hyperkorrekt försvenskat uttal. Ingetdera uttalet kan enligt experterna stämplas som fel, men min rekommendation är ändå att vi skall gå in för det traditionella ukrájna. Samma rekommendation har journalisterna vid Sveriges Radio och Sveriges Television fått, och de tycks också följa den.

Att den första bokstaven i namnet skall uttalas som vanligt svenskt u behöver väl knappast påpekas. Det är en fast tradition att uttala u i statsnamn på svenskt sätt, jämför t.ex. Uganda, Uruguay, Bulgarien.

Mikael Reuter