Böcker och tidskrifter utgivna av Institutet för de inhemska språken och språkspalter och artiklar skrivna av medarbetare vid institutet

Avstavning

Reuters ruta 18/10 1991

Numera ser man svenska ord delade nästan hur som helst. Detta gäller inte bara automatisk avstavning i text som gjorts med finskt avstavningsprogram i datorn – det blir ju helt galet förstås – utan också rikssvensk text, där man ser de mest mystiska delningar. Finns det någon ordbok som visar hur ord skall delas, och finns det en rejäl grammatikbok med moderna avstavningsregler?
B.L., Vanda

Att man ser så många avstavningsfel i dag är nog i första hand en följd av otillfredsställande avstavningsprogram i datorer och sättmaskiner. Men en annan orsak är att den yrkesgrupp som förut behärskade avstavningsreglerna på sina fem fingrar, nämligen de hederliga gammaldags sättarna, numera knappast längre existerar.

Jag skall inte gå närmare in på de existerande avstavningsprogrammen, men faktum är att många av dem som utnyttjas kommersiellt, t.o.m. på större tidningsredaktioner i Sverige, ännu har långt kvar till en acceptabel nivå. Vissa svenska avstavningsprogram ger faktiskt bara obetydligt bättre resultat i svenska texter än ett finskt avstavningsprogram – som kan fungera förvånansvärt bra, eftersom de grundläggande automatiska avstavningsprinciperna är desamma i svenskan och i finskan.

Det som självfallet gör att ett finskt avstavningsprogram inte fungerar i svenskan och vice versa är att varje välfungerande program måste beakta språkspecifika undantagsregler som bl.a. känner igen ord och orddelar. En grundprincip för avstavning är ju att sammansättningar delas i sammansättningsfogen: av-stavnings-program, samman-sättnings-fog, och att också förstavelser som an-, be-, bi-, för-, före-, sam- och avledningsändelser som -aktig, -bar, -dom, -skap, -stans behandlas som sammansättningsleder vid avstavning.

Ett bra avstavningsprogram måste alltså kunna gissa sig till om det i det enskilda fallet skall följa de allmänna avstavningsreglerna eller betrakta en bokstavskombination som t.ex. en avledningsändelse eller en förstavelse: flygplans-kap men räken-skap, bes-kare (el. besk-are) men be-skära. Det säkraste resultatet nås förstås med ett program som känner igen nästan alla grundord i svenskan, men det blir då i stället långsamt och kräver oproportionerligt mycket minnesutrymme i datorn/sättmaskinen.

Och även om programmet känner alla svenska ord, förstavelser och avledningsändelser, kan det i ett antal udda fall inte veta vad skribenten har avsett. Skall turkrock tolkas som tur-krock eller turk-rock? Det finns visserligen avancerade lingvistiska analysprogram som säkert kan kombineras med avstavningsprogram och generera rätt avstavning i 99 % av fallen, men perfekt blir det aldrig utan mänsklig kontroll.

Sist och slutligen är det en ekonomisk fråga. T.ex. en tidning får väga nackdelen med irriterade läsare mot utgifterna för ett dyrare avstavningsprogram och kostsam korrekturläsning. Personligen tror jag att det är en kortsynt sparpolitik att dra in på korrekturet, vilket tyvärr många av våra tidningar har gjort på senare tid.

Så till den egentliga frågan. Det finns faktiskt en ordbok som visar hur svenska ord skall delas. Den heter Svenskt avstavningslexikon och har getts ut av Tryckeriförlaget i Sverige. Boken tar upp ca 30 000 svenska ord och visar hur de kan avstavas.

Moderna avstavningsregler finns bl.a. i inledningen till avstavningslexikonet, i inledningen till Svenska Akademiens ordlista och framför allt i Svenska språknämndens Skrivregler. Den sistnämnda har i dagarna kommit ut i en ny och väsentligt utvidgad upplaga med titeln Svenska skrivregler, och där är också avsnittet om avstavning något utvidgat och omarbetat. Boken kommer att finnas i bokhandeln om en vecka eller så.

Jag kan inte här gå in på de enskilda avstavningsreglerna. Den gamla huvudregeln för enkla ord är ju att ett konsonanttecken förs till den senare stavelsen och de övriga till den förra: bor-det, lig-ger, fis-karna. Det är alltså samma regel som den som gäller i finskan. Men enligt de nyaste principerna rekommenderas i första hand i sådana fall en uppdelning i stam och ändelse: bord-et, ligg-er, fisk-arna. För andra regler hänvisar jag till de verk som jag nämnde ovan. Satsa på de nya skrivreglerna!

Mikael Reuter