Böcker och tidskrifter utgivna av Institutet för de inhemska språken och språkspalter och artiklar skrivna av medarbetare vid institutet

Textbehandling för kännedom

Reuters ruta 19/1 1990

Jag är glad om jag via språkspalten kunde få svar på dessa frågor:
1) Bör man översätta finskans
textinkäsittely med textbehandling, ordbehandling eller texthantering?
2) Jag har ofta fått brev ”till kännedom”, men nu har jag också fått några brev ”för kännedom”. Är det senare uttryckssättet korrekt?

K.W., Helsingfors

Både textbehandling och ordbehandling är fullt gångbara ord för den process det är fråga om, nämligen inskrivning, redigering, sortering, typografering etc. av text på skrivautomat eller dator. Också på finska alternerar sanojenkäsittely med tekstinkäsittely, liksom man på engelska har både word processing och text processing.

Termen textbehandling har satts i första hand av bl.a. Tekniska nomenklaturcentralen och Standardiseringskommissionen i Sverige – det är ju fråga om behandling av hela texter snarare än av enskilda ord. I praktiken är det i varje fall så att ordbehandling (liksom på engelska word processing) är det dominerande uttrycket i t.ex. handböcker och datatidskrifter.

Det har också gjorts försök att ge orden lite olika betydelse. Med ordbehandling har man då främst avsett den fas av arbetet som består av inskrivning och en första bearbetning av texten, medan textbehandling har använts om redigering, layout och utskrift av färdiga textmassor. Men en sådan distinktion mellan de två orden är orealistisk i det verkliga livet. De får ses som två synonymer som båda är korrekta.

Någon term ”texthantering” finns inte, åtminstone inte i den aktuella betydelsen. Däremot kan man tala om att hantera ett dokument eller en fil, men då är det fråga om en lite mer övergripande hantering (t.ex. kopiering eller flyttning av hela dokumentet eller konvertering till ett annat textbehandlingssystem).

Jag skall passa på att samtidigt ta upp några ord och uttryck som sammanhänger med textbehandling.

För det första är det många som frågar sig vad man på svenska skall kalla en person som arbetar med ordbehandling eller textbehandling (fi. tekstinkäsittelijä). Problemet är nämligen här att det annars självklara ordbehandlare (eller textbehandlare) är upptaget i betydelsen ’ordbehandlingsmaskin’. Trots att de renodlade ordbehandlingsmaskinerna (även kallade skrivautomater) börjar bli sällsynta och ersatta av mikrodatorer eller dataterminaler, är det åtminstone än så länge svårt att ändra på den betydelsen.

Eftersom större delen av allt professionellt skrivande på kontor numera sker på dator, är den enklaste lösningen uppenbarligen att också i detta fall, t.ex. i platsannonser, helt enkelt tala om maskinskrivare – vid behov med tillägget ”med erfarenhet av textbehandling”.

I samband med ordbehandling använder man på finska orden tallentaa och tulostaa. Det förra används dels om själva inskrivningen, dels om lagringen av en inskriven text på skivminnet. Det motsvaras därför helt enkelt av skriva in respektive lagra eller spara. Och tulostaa är rätt och slätt att skriva ut på en skrivare.

Här som i så många andra fall är det helt onödigt med några dess märkligare nyord eller anglicismer. Att många sedan i dagligt tal talar om printa (ut) och printer och t.o.m. om att ”sejva” – eng. save – är en sak för sig; i skrift är det skäl att hålla sig till de svenska orden.

Uttrycket för kännedom (t.ex. på följesedlar) är inte bara korrekt utan i högsta grad rekommendabelt. Det är i praktiken allenarådande i Sverige och blir allt mer allmänt också i Finland. En bidragande orsak är säkert andra uttryck på för, t.ex. för arkivering, för underskrift, för åtgärder. Däremot säger man naturligtvis ”det har kommit till min kännedom att ...”

Mikael Reuter