Böcker och tidskrifter utgivna av Institutet för de inhemska språken och språkspalter och artiklar skrivna av medarbetare vid institutet

När börjar det nya decenniet?

Reuters ruta 8/6 1990

Ända sedan årsskiftet har jag undrat över begreppen decennium, sekel, ja också millennium. Efter årsskiftet har det allmänt talats om ett nytt decennium, 1900-talet. Men börjar decenniet vid årsskiftet 1989/90 eller vid årsskiftet 1990/91? Är nollan den första siffran i vår aritmetik eller ettan? Hur blir det när 1900-talet slutar och 2000-talet börjar? Begynner det nya millenniet först år 2001?
Skall man för övrigt uttala 1991
nittonhundranittiett eller – vilket jag har hört bl.a. i radion – nittonhundranittien?
J.O.T.

Ordet decennium är ursprungligen latin, och det är bildat till latinets decem ’tio’ och annus ’år’. Det används, liksom bl.a. den engelska motsvarigheten decade, i två huvudbetydelser: dels tioårsperiod i allmänhet, dels årtionde inom tideräkningen. Man kan alltså säga att något pågår i ett decennium oberoende av när perioden börjar, men vanligen tänker man på ett bestämt årtionde som 1980-talet eller 1990-talet. Samma sak gäller sekel: sekelgammal betyder detsamma som hundraårig.

Det som frågan gäller är emellertid när ett decennium, sekel eller millennium (till lat. mille ’tusen’) i den senare betydelsen börjar. Är det första året i det nya decenniet det som slutar på 0 eller det som slutar på 1, alltså 1990 eller 1991, 2000 eller 2001?

Ett sätt att se på det hela är att det första året i vår tideräkning är år 1, och att därför decennier, sekler och millennier bör anses börja med år som slutar på en etta (1991 osv.). Året 1990 är enligt detta sätt att se det sista året av det föregående decenniet.

Något överhövan praktiskt synsätt är detta emellertid inte. Det leder ju till att decennierna och årtiondena eller ”talen” (1990-talet osv.) inte sammanfaller – om man inte rentav vill hävda att året 1990 är det sista året under 1980-talet och året 2000 det sista under 1900-talet.

För de flesta människors språkkänsla inledde vi ett nytt decennium förra nyåret, liksom vi inleder ett nytt decennium, sekel och millennium den första januari år tjugohundra. Detta är också enligt min mening det enda rationella språkbruket.

Också en engelsk decade kan enligt Webster’s Third New International Dictionary börja antingen med ett år som slutar på noll eller ett år som slutar på ett. Ordboken sätter emellertid den period som börjar med ett år på noll i första rummet (”the decade of the twenties runs from Jan. 1, 1920 to Dec. 31, 1929”).

Årtal som slutar på en etta utläses alltid som -ett, alltså nittonhundraåttiett, tjugohundraett. Likaså säger man normalt att någon är tjugoett, trettioett osv. år gammal. I de här fallen är uppenbarligen associationen till att år är neutrum så stark att några alternativ inte ges. Däremot är det vanligt, kanske rentav regel, att man i andra fall använder en-formen vid tal över tjugo också vid ett-ord: huset har tjugoen fönster, det står trettioen bord i rummet.

En annan sak värd att nämna när det gäller utläsningen av årtal är att utelämnandet av hundra i t.ex. ”nittonnitti” är en finlandism – i Sverige säger man alltid nittonhundranitti(o). Men det finlandssvenska sättet att förkorta utläsningen har internationella förebilder: det förekommer bl.a. i norskan och, som bekant, i engelskan. Det finns naturligtvis en teoretisk risk för att man skall blanda mellan klockslag som 19.45 och årtal som 1945, men den risken är ganska liten. Jag finner det därför inte omöjligt att sättet att utelämna hundra i årtalet på längre sikt kan tänkas sprida sig också till Sverige. Kanske blir tjugotrettifem en kompromiss mellan tjugohundratrettifem och tvåtusentrettifem?

I vårdat tal (t.ex. radionyheter) är det ändå rekommendabelt – i varje fall än så länge – att hålla sig till det etablerade nittonhundranitti, tjugohundrafemton.

Mikael Reuter