Böcker och tidskrifter utgivna av Institutet för de inhemska språken och språkspalter och artiklar skrivna av medarbetare vid institutet

Klädesplagg

Reuters ruta 13/7 1990

Jag och min vän dryftar ofta språkliga frågor. Vår senaste diskussion handlade om olika typer av klädesplagg. Vi råkade snart i bryderi beträffande vissa benämningar och beslöt oss för att rådfråga en expert.
Hur skiljer sig följande benämningar från varandra? Vilka av dem står för manliga respektive kvinnliga klädesplagg? Föreligger olikheter mellan Sverige och Finland?
A. rock, jacka, kappa, mantel
B. tröja, kofta, pullover, slipover, polo, sweater
C. skjorta, blus, särk, linne, ”paitu”
D. nattskjorta, nattsärk, nattlinne, ”nattpaitu”

Ordryttare

Låt mig börja med att konstatera att det här är en fråga som inte är så lätt att besvara entydigt, allra minst inom ramen för en ruta. Språkbruket varierar, främst mellan Finland och Sverige, men också mellan olika regioner och generationer. Den främsta experten att svara på en fråga som denna hade för övrigt snarare varit en mode- eller klädexpert än en språkvårdare. Men jag skall göra ett försök.

Bland de fyra orden i grupp A stöter vi på tre som delvis används klart annorlunda i finlandssvenskt språkbruk än i sverigesvenskt. En rock är i rikssvenskan ett (ytter)plagg, huvudsakligen för män, som går ned ungefär till knäna eller lägre, medan ett kortare plagg kallas jacka. I finlandssvenskan används däremot rock ofta om vissa typer av (litet stadigare) jackor, och ibland också om kavajer. En kappa är i allmänsvenskt språkbruk ett damplagg, med undantag för vissa speciella långa och vida kappor som militärkappa och prästkappa. Åtminstone i Helsingforstrakten använder emellertid många kappa också om överrockar för män. Och medan en militärkappa i Finland kallas mantel, så är en mantel i rikssvenskan ett långt, ärmlöst plagg som man sveper om sig.

I grupp B, som omfattar värmande plagg av ylle, trikå o.dyl., kan vi säga att tröja är det övergripande ordet, även om det i rikssvenskan normalt bara används om plagg som inte har knäppning utan dras över huvudet. I Finland är tröjor vanligen stickade plagg, men det behöver de inte vara: jfr rikssvenskans undertröja och T-tröja (som båda vanligen här kallas skjortor) samt collegetröja. En kofta har knäppning framtill, i motsats till en pullover som dras över huvudet liksom sin ärmlösa motsvarighet slipovern. En polo(tröja) kan vara av både tunnare och tjockare material, det utmärkande för den är kragen, som är rund och lång och kan vikas eller rullas ner.

En sweater i sin tur är en relativt tjock långärmad (sport)tröja, medan en sweatshirt är i stort sett detsamma som en collegetröja; möjligen något tjockare. – I frågarens lista saknades för övrigt jumper, en (inte alltför tjock) elastisk tröja för damer.

I grupp C är en skjorta i första hand ett manligt plagg (normalt löst sittande och med knäppning framtill, jfr tröja), medan en blus är ett kvinnligt plagg. En skjortblus är en skjortliknande blus (för kvinnor). Däremot kan en man bära arbetsblus eller sjömansblusblus används här om ett slags skyddande överdragsplagg. I finlandssvenskt språkbruk förekommer det också dialektalt eller regionalt att blus används om en tunnare jacka för män.

Ordet särk används väl numera mest bara skämtsamt eller om äldre tider; det är fråga om ett underplagg för kvinnor. Också ett linne är i första hand ett (ärmlöst) underplagg för kvinnor, men också tunna ärmlösa blusar med axelband kan kallas linnen. En ”pajtu” är för mig i första hand en särk eller ett linne, men jag vill minnas att pajtu i min barndom användes också om manliga undertröjor – däremot inte om skjortor, lustigt nog.

Nattplaggen i grupp D följer samma mönster som de motsvarande underplaggen: nattskjortan är ett plagg för män, medan nattlinnet är ett plagg för kvinnor. Nattsärk används numera nästan bara skämtsamt, i första hand om nattlinne men varför inte också om nattskjorta.

I praktiskt taget alla de fall där det finlandssvenska språkbruket skiljer sig från det rikssvenska kan vi spåra någon form av finsk semantisk påverkan; finskans begreppssystem är här i väsentliga stycken annorlunda än svenskans (jfr t.ex. takki, paita, pusero). Men utrymmet räcker inte till för några utredningar av den frågan.

Mikael Reuter