Böcker och tidskrifter utgivna av Institutet för de inhemska språken och språkspalter och artiklar skrivna av medarbetare vid institutet

Statuera exempel i 1 ½ timme

Reuters ruta 15/12 1989

På senare tid har jag upprepade gånger sett uttrycket statuera exempel användas på ett konstigt sätt i tidningen. I tisdagens Hbl ingick en artikel om boendemiljön i innerstaden, och där nämndes bl.a. behovet att installera så kallade smalhissar i gamla bostadshus som saknar hiss. ”Staden kunde statuera exempel, beställa och installera en sådan på prov”, stod det i artikeln.
Är det meningen att staden med hot skall tvinga husen att installera smalhissa genom att på något sätt straffa ett av husbolagen med en extra dyr hiss som installeras av staden på husets bekostnad? Eller är det möjligen så att man borde statuera ett exempel genom att ge artikelskribenten sänkt lön på grund av bristande språkkunskap? 

G.W., Helsingfors

Verbet statuera används praktiskt taget enbart i uttrycket statuera (ett) exempel. Och att statuera ett exempel innebär mycket riktigt att ge någon ett straff på ett sätt som tjänar som varning för andra. Följaktligen talar man ofta om att statuera ett avskräckande eller varnande exempel.

Verbet statuera är närmast besläktat med statut, som betyder ungefär detsamma som substantivet stadga (vanligen i pluralis, statuter). Statuera kan också användas i betydelsen ’stadga’; Svensk ordbok ger exemplet ett förtryck som var direkt statuerat i lagen. Men den användningen är betydligt ovanligare än frasen statuera (ett) exempel.

Det som uppenbarligen har hänt i den citerade artikeln är att skribenten i brådskan (får man hoppas) har blandat ihop två uttryck. Av allt att döma menade han att staden borde föregå med gott exempel genom att installera en smalhiss.

***

I Sverige (bl.a. i Sveriges radio) har jag länge observerat den helt ologiskt klingande formen ”en och en halv miljoner kronor”, och nu läste jag alldeles nyligen i ett inhemskt blad att Färöarna satsar ”1,1 miljoner” på en teateruppsättning. Det bör väl inte bli miljoner, blott för att en miljon överskrids?
L.G., Åbo

Detta är alldeles tydligt ett fall där språkbruket och språkkänslan vacklar.

En regel som ges i vissa handböcker i språkriktighet säger att man bör använda plural efter alla räkneord utom ett och allmänna bråk som är mindre än ett, och dessutom alltid efter decimaltal, också sådana som är mindre än ett. Enligt den regeln skriver man alltså en halv miljon och två tredjedels miljon men en och en halv miljoner, 0,1 miljoner, 1,0 miljoner och 1,1 miljoner.

En annan regel som kanske är mera hemmagjord och mindre logisk men tillämpas av många är att man låter täljaren i bråket respektive talet efter decimalkommat avgöra, och alltså säger två tredjedels miljoner och 0,3 miljoner men två och en femtedels miljon och 3,1 miljon.

Personligen är jag böjd att i huvudsak hålla på den första regeln, men med ett viktigt undantag: vid bråktal med en i nämnaren (åtminstone mellan ett och två) föredrar jag singularis, alltså en och en halv timme, en och en tredjedels miljon, eventuellt också tre och en kvarts timme. Också vid 0,1 och 1,1 kan jag tänka mig singularis, t.ex. temperaturen har stigit med 1,1 grad. Både noll (0) och 1,0 kräver däremot pluralis: noll grader, 1,0 miljoner

***

Kan nedanstående anses vara lämpliga regler för användning av ifrågavarande muntliga hälsningar?
God Jul, när man förmodligen inte träffas mer före julafton. Dessutom på juldagen.
Gott Nytt År, när man förmodligen inte mera träffas före nyårsafton. Dessutom på nyårsdagen.
God fortsättning (på det gamla året eller på julhelgen), mellan juldagen och nyårsafton.
God fortsättning (på det nya året) efter nyårsdagen några dagar framåt.
Själv känner jag mig ibland osäker på vilken av formerna jag lämpligen skall använda.
UBr, Helsingfors

Svaret på den frågan är strängt taget bara ett kort och koncist ja. Just så brukar hälsningsfraserna kring jul och nyår användas. Både god jul och gott nytt år används alltså på sätt och vis i två funktioner: en framåtpekande avskedsfras före helgen, och en hälsningsfras på själva juldagen respektive nyårsdagen och möjligen någon dag in på det nya året. Likaså har god fortsättning båda de betydelser som frågaren nämner.

Mellan jul och nyår kan man också önska folk gott slut på det gamla året, medan enbart ”gott slut” som bekant har en lite makaber klang.

Mikael Reuter