Böcker och tidskrifter utgivna av Institutet för de inhemska språken och språkspalter och artiklar skrivna av medarbetare vid institutet

Min eller mitt Husis?

Reuters ruta 7/4 1989

"Ditt Husis" blev i går i landet spritt,
Det blev en chock för mig. Är Husis "mitt"?
Till dato i min mun som i mitt sinn
har Husis alltid bara varit "min". 

Vad säger Reuter? Är problemet svårt?
Är Husis vår? Eller är Husis vårt?

Bez (4.4.89)

Jag kan först som sist erkänna att min reaktion inför "Ditt Husis" var precis densamma som Bez'. Jag har aldrig tänkt på att säga något annat än den om Husis. "Vad står det i Husis i dag?" – "Jag har inte läst den ännu."

Men vad är det som styr genus i ett sådant fall? Finns det några objektiva skäl att hävda att det skall heta din Husis och inte ditt Husis?

I den del av dagboksversen som jag inte citerat ovan pekar Bez på två faktorer av betydelse. Den ena är frågan om vilket ord som så att säga ligger bakom namnet Husis ("Vårt blad? Vår tidning? dold i smeknamnsdräkt"). Den andra är det normala genus för ord på -is; som exempel nämns fräckis, fullis, kändis, skådis, roskis och snyggis, som ju alla är en-ord.

Det stämmer i och för sig att de flesta ord på -is har den-genus. Men det finns också flera exempel på det-ord på -is: dagis, fritis (fritidshem), kondis (konditori), Fiskis (Fiskartorpet). Gemensamt för dem alla är att det ord som de är bildade till också är neutrum. I sådana fall där man inte direkt kan peka på ett bakomliggande substantiv (bildningar till adjektiv eller verb) tycks däremot orden på -is alltid vara den-ord, inte bara när de betecknar personer som kändis och snyggis utan också när de står för ting eller företeelser som t.ex. gnuggis, fräckis och snabbis. Ett undantag är godis.

I fråga om Husis är det ju ingen diskussion om vad som ligger bakom: det är namnet Hufvudstadsbladet. Och det är ju neutrum, det ser ju var och en som har gått ett par klasser i skola!

Men så enkelt är det faktiskt inte. Tidningar har nämligen i princip den-genus oberoende av namnets form. Vi säger inte "Dagens Nyheter är liberala" utan "Dagens Nyheter är liberal", och i konsekvens därmed normalt också "Svenska Dagbladet är konservativ". I synnerhet gäller detta ett individuellt exemplar av tidningen. "Har du läst Hufvudstadsbladet?" – "Nej, den har inte kommit ännu". Men det är klart att det gram-matiska genus i sådana fall ibland slår igenom, och många skulle nog trots den allmänna regeln säga att Svenska Dagbladet är konservativt.

Ett smeknamn som Husis (där genus inte så att säga är inbyggt i själva ordet) har däremot enligt de flesta svenskars språkkänsla otvetydigt den-genus när det betecknar en tidning – vare sig det gäller ett konkret exemplar av tidningen eller tidningen som medium.

Ändå vill jag inte helt döma ut rubriken "Ditt Husis" i det konkreta fall där den förekom. Den bilaga till Hbl som bar rubriken handlade nämligen om Husis som tidningshus och företag, alltså om redaktionen, kontoret, sätteriet, korrekturet, tryckeriet, vaktmästeriet osv. I ett sådant fall kan neutrumformen försvaras, eftersom namn på företag normalt är neutrer.

Men den produkt som Hufvudstadsbladet Ab ger ut är utan tvekan vår Husis.

Det är ingalunda bara i fråga om tidningsnamn som sådana konflikter i fråga om genus kan uppstå. Ett viktigt fall är ortnamn: namn på länder, städer, kommuner, stadsdelar och andra bosättningar är neutrer, även om samma eller motsvarande namn kan vara den-ord när de betecknar naturliga platser. Man talar alltså om det stora Sovjetunionen och det trivsamma Kronohagen, och man bor i det vackra Brunnsparken trots att man promenerar i den vackra Brunnsparken.

Mikael Reuter