Böcker och tidskrifter utgivna av Institutet för de inhemska språken och språkspalter och artiklar skrivna av medarbetare vid institutet

Avlida och omkomma

Reuters ruta 9/6 1989

Som bekant har vi många variationer för begreppet ’död’. Det verkar som om vi var lite rädda för just det ordet för en företeelse inför vilken vi är så totalt och försmädligt maktlösa. När vi talar om avlida, gå bort, slumra in osv. så är det inte riktigt lika farligt som att tala om död, inte sant?
Det är ett ord i detta sammanhang som jag i hela mitt vuxna liv retat mig på och blivit irriterad av när det använts på ett sätt som i mitt tycke är helgalet. Ordet är omkomma!
”Han skadades så svårt vid olyckan att han omkom i ambulansen”.
”Den svårt skadade omkom senare på sjukhuset”.
Ställer inte detta både ambulans och sjukhus i en betänklig dager? Kan man omkomma i självmord (formuleringen nyligen i dagstidningen)?
En sak till: under min naturnära barndom på landet
avled varken hundar eller kattor, de bara dog rätt och slätt, medan deras senfödda släktingar på Högholmen stundom avlider enligt den moderna journalistiken ... Vad är sanning?
H.W., Munkshöjden

Det är riktigt att det som har med döden att göra hör till det som vi ofta har svårt att tala om, och att vi därför många gånger undviker orden och död och hellre tar till eufemistiska omskrivningar som gå bort, slumra in, gå hädan, gå till sina fäder. Samma funktion, om än med helt annat stilvärde, har slangbetonade uttryck av typen kasta veven, ta ner skylten, sätta sin sista potatis.

Ordet avlida är ju inte någon eufemistisk omskrivning, men det har kanske i viss mån en liknande funktion: det har ett lite högre stilvärde än och det ger oss en chans att undvika ordet som i vissa sammanhang känns för krasst. I en del kombinationer är väl avlida nästan det enda tänkbara ordet, t.ex. i uttrycket avlida i stillhet.

Det lite högstämda stilvärdet hos avlida gör också att det inte gärna kan användas om djur. Inte heller används det gärna i samband med ond bråd död i olyckshändelse eller våldsamheter: man skulle knappast säga att flera hundra personer avled vid tågolyckan i Ryssland eller att över tusen människor antas ha avlidit vid massakern i Peking.

Om döden ses som en följdföreteelse går det däremot bra med avlida:
han blev överkörd av en bil / träffades av ett skott och avled omedelbart.
Och självfallet kan man tala om den avlidne oberoende av dödsorsak.

Omkomma i sin tur innebär liksom förolyckas att det är fråga om en våldsam och omedelbar död. Skillnaden mellan de två är att omkomma kan användas också om död i krig och motsvarande, medan förolyckas förutsätter att det är fråga om en olyckshändelse. Om någon omkommer i ambulansen eller på sjukhuset innebär det alltså, precis som frågaren antyder, att det sker någon form av ny olyckshändelse som leder till den skadades död.

Observera att förolyckas alltid betyder att den drabbade dör. Man ser ibland notiser av typen ”en 25-årig man förolyckades i går i en svår bilolycka på Borgåvägen, men räddades till livet tack vare att läkarambulansen snabbt var på platsen”. Men det är alltså fel.

Kan man omkomma vid självmord? Det beror väl närmast på sättet att begå självmord. Om man skjuter sig, hänger sig eller skär av sig pulsådern omkommer man inte. Men den som hoppar ner från sjätte våningen eller kastar sig framför ett tåg kan enligt min mening mycket väl sägas omkomma (men inte förolyckas).

Mikael Reuter