Böcker och tidskrifter utgivna av Institutet för de inhemska språken och språkspalter och artiklar skrivna av medarbetare vid institutet

Prova och pröva

Reuters ruta 4/11 1988

Vid mina svenska studier har jag upprepade gånger stött på två förbryllande lika verb, nämligen att pröva och att prova. Finns det någon regel för användning av dem eller är de synonymer?
En finne för tvåspråkighet slår till igen

Frågan kunde besvaras ganska kort. Det finns ingen klar regel för när man skall använda prova och när pröva, men ändå är de inte synonymer. Det svaret tillfredsställer emellertid varken frågaren, läsarna eller mig själv, så jag skall våga mig på en utredning.

Vi kan börja med två relativt klara fall. Prova används om kläder, t.ex. när man står i beråd att köpa något: prova en kostym. Pröva i sin tur är det enda tänkbara när det gäller att utsätta någon för prövningar. Tänk bara på bonden Paavos ord till sin hustru när skörden slog fel: ”Herren prövar blott, han ej förskjuter”.

De här fallen kan kanske ses som ett slags ändpunkter på en linje av betydelsenyanser. I en mycket stor del av betydelserna visar det sig i varje fall att båda verben går att använda.

Ordböckerna hjälper oss en bit på väg, men visar också genom sina exempel att prova och pröva i många fall kan användas i samma fraser med i stort sett samma innebörd.

Definitionerna i Svensk ordbok ger en i mitt tycke ganska bra fingervisning om skillnaderna i grundbetydelse. Prova definieras där som ”använda på prov”, medan pröva får definitionen ”utföra prov (på)”. Att prova är alltså lite svagare, medan pröva innebär ett visst mått av testning eller kontroll. Kanske kunde man säga att man provar något för att se om man gillar det, medan man prövar något för att se om det håller måttet.

Låt oss ta ett par exempel.

Om någon föreslår att vi skall pröva isen så är min första tanke att vi skall undersöka om den håller. Är det däremot tal om att prova isen så kan jag till exempel tänka mig att det gäller att se hur väl den lämpar sig för att åka skridsko på.

Säger jag att jag vill prova ett nytt dataprogram tänker jag mig närmast att jag skall använda det en stund för att se hur väl det passar för mina ändamål och hur lätt jag lär mig att använda det. Vill jag däremot kontrollera att det fungerar tillfredsställande med tanke på de krav jag har på det, skulle jag antagligen tala om att pröva det.

Om man provar en flytväst så kan det hända att man bara tar den på sig för att se om den sitter bra. Prövar man den så hoppar man enligt min uppfattning i vattnet med den.

De här exemplen verkar antagligen bestickande i första hand, men det är lika så bra att genast erkänna att det hela inte är så enkelt. Man kan hitta flera exempel på att prova används i betydelsen ’undersöka om något håller måttet’, liksom pröva kan användas i betydelsen ’se om man gillar något’.

Det är alltså fullt naturligt att säga att man måste prova sin flytväst varje år (i betydelsen testa den i ett flytprov), liksom vi kan uppmana någon att pröva ett gott vin, utan att egentligen mena något annat än att hon borde smaka på det.

Också i kombination med en om-sats tycks verben vara synonyma. Att prova om isen håller är detsamma som att pröva om isen håller. Likaså kan man både prova sig fram och pröva sig fram, och man kan både prova in och pröva in på en högskola.

Slutligen har pröva men inte prova en speciell juridisk betydelse: en domstol prövar ett fall, och den kan ”pröva skäligt” att döma på ett visst sätt.

Vi kan också jämföra verbalsubstantiven provning och prövning. Det förra kan användas dels om provning av kläder, dels i en betydelse som ligger mycket nära kontroll eller besiktning, t.ex. bilprovning. Prövning i sin tur innebär en (vanligen psykisk) påfrestning: man utsätts för prövningar. Dessutom har ordet en juridisk betydelse motsvarande den hos pröva: domstolen tar upp fallet till förnyad prövning.

Mikael Reuter