Böcker och tidskrifter utgivna av Institutet för de inhemska språken och språkspalter och artiklar skrivna av medarbetare vid institutet

Pietari Brahe och Union Bank

Reuters ruta 11/3 1988

Varför skall Nagus förbindelsebåt heta Pietari Brahe månne, i stället för Per Brahe? Ja, det riktigt skär i ögonen när man ser det. Det är nästan ett kulturhistoriskt ”brott” tycker jag. För det allra mesta går hon dessutom i trafik i svenska bygder.
Dalsbruksbo

För att kunna svara på den frågan borde man naturligtvis ha tillgång till handlingarna från tiden när båten skulle döpas, och helst intervjua de tjänstemän som svarade för namnvalet.

Liksom många andra viktiga personer i Finlands historia har Per Brahe av tradition ett finskt parallellnamn, Pietari. Så långt är allt väl, förutsatt att båten hade satts in på rutter i den finska delen av skärgården. Men i Nagu skärgård är det finska namnet naturligtvis allt annat än lämpligt.

Den enda förmildrande omständighet jag kan tänka mig är att Pietari Brahe ursprungligen var avsedd för den finska delen av skärgården och sedermera har flyttats, liksom många andra av de s.k. förbindelsebåtarna (bl.a. har ju färjan Replot gått mellan Korpo och Houtskär). Men inte ens den förklaringen tycker jag är särskilt hållbar.

Ett annat fall som alla väståbolänningar minns var färjan Meritie som byggdes för linjen Pargas–Nagu. Det var först efter kraftiga protester från befolkningen som den fick parallellnamnet Havsvägen. Inte heller det var ju särskilt lyckat: på svenska tar man sig någonstans sjövägen, inte havsvägen, förutsatt att man inte vill framhålla att man far via öppna havet i stället för genom skärgård.

Något av ett parallellfall till Pietari Brahe har vi för övrigt i Helsingfors. I Nylands nations hus finns en restaurang som heter Kaarle II. Åtminstone för ett antal år sedan fanns det en text på den perfekt tvåspråkiga menyn (finska och engelska) som talade om ”The Swedish king Kaarle the Twelfth”.

***

Att Föreningsbanken i Finland använder namnet Union Bank of Finland ute i världen förstår jag bra, men varför duger inte det svenska namnet i Sverige? Också där använder banken sitt engelska namn.
Nordist

Det verkar otvivelaktigt fånigt att den tvåspråkiga Föreningsbanken i Finland (f.d. Nordiska Föreningsbanken) skall gå under namnet Union Bank of Finland i Sverige.

Det finns uppenbarligen två förklaringar. Den ena, som åtminstone jag tvekar att acceptera, är att man vill använda samma namn i all internationell verksamhet. Den andra, som är betydligt mer hållbar, är att namnet Föreningsbanken är helt vilseledande i Sverige. Också där finns nämligen något som heter Föreningsbanken, men den motsvarar närmast våra andelsbanker.

Namnet Föreningsbanken i Finland skulle alltså närmast föra tankarna till Andelsbankernas Centralbank Ab ACA. Också den har etablerat sig i Sverige, men under det finsk-svenska namnet Okobanken. Som tredje finländsk bank i Sverige har vi sedan Kansallisbanken. En ganska skön röra av namn på olika språk, delvis orsakad av gamla terminologiska olikheter mellan rikssvenska och finlandssvenska (föreningsbank/andelsbank).

I bankernas fall förstår man att namnvalet i Sverige har betingats av praktiska omständigheter. I andra fall finns det inga sådana ursäkter. Finska Socker har t.ex. ett dotterbolag i Sverige som heter Finnsugar AB. Där borde åtminstone Finska Socker AB (eller Finska Socker Sverige AB) ha gått hur bra som helst.

Ytterligare ett intressant exempel är det finländska företaget Independent Finans Ab (på finska Independent Rahoitus Oy), dotterbolag till det svenska Independent Finans AB (obs. Ab i Finland, AB i Sverige). Företaget använder i Finland sitt svenska namn i svenska sammanhang (t.ex. den svenska versionen av årsberättelsen), medan det svenska moderbolaget i sin årsredovisning omtalar det som Independent Rahoitus Oy.

Ingen risk i varje fall för att svenskarna skall bli påminda om Finlands tvåspråkighet.

Mikael Reuter