Böcker och tidskrifter utgivna av Institutet för de inhemska språken och språkspalter och artiklar skrivna av medarbetare vid institutet

Hemlandstoner

Reuters ruta 8/1 1988

”Prenumerationspriserna i hemlandet och i Norden 1988” står det i den prislista som Statens tryckericentral har gett ut för tidskrifter publicerade av statsförvaltningen. Är inte en sådan användning av ”hemlandet” främmande i svenskan?
Sverigeålänning

Man frestas lätt att tro att två så likartade ord som finskans kotimaa och svenskans hemland betyder samma sak och används på samma sätt. Faktum är emellertid att det svenska ordet har en betydligt mer inskränkt betydelse och användning än det finska.

Utmärkande för det svenska hemland är dels att det ibland kan vara mer känsloladdat än det strikt neutrala kotimaa (och alltså till betydelsen närma sig fosterland), dels att det på något sätt alltid i modern svenska tycks förutsätta att man betraktar hemlandet utifrån och dessutom i relation till en eller flera bestämda individer, företag el.dyl.

Man kan alltså längta till hemlandet när man befinner sig utomlands, man kan återvända till hemlandet efter en utlandsvistelse och man kan tala om förhållandena i en främlings hemland, men framför allt när man inte har en koppling till individen så talar man inte gärna i neutrala sammanhang om Finland som hemlandet. Vi säger t.ex. inte att en vara är tillverkad i hemlandet eller att vädret i hemlandet är varmt för årstiden, och vi bör inte som Statens järnvägar tala om ”resebiljetter i hemlandet”.

Ordböckernas definitioner anger inte entydigt de begränsningar av användningen som råder i faktiskt språkbruk, men antyder dem indirekt. Illustrerad svensk ordbok (1964) förklarar betydelsen som ”land där man bor, fosterland”. Svensk ordbok (1986) skriver ”land där man vuxit upp, äv. land där man bor”. En liknande om än något längre definition har Svenska Akademiens ordbok.

Exemplen i SAOB illustrerar rätt bra hur ordet används i praktiken: ”Vi tro knappast att ... (Wergeland) skall kunna göra sig så populär i Sverige som i sitt hemland”; ”Syrenernas hemland är olika trakter af mellersta Asien”; ”(De dansade) sitt hemlands vilda danser”.

Det är bara ett av exemplen (från 1930) som inte verkar förenligt med den moderna användningen av hemland: ”Lapplands ... gruvor och skogar utgöra grundvalen för industrier både i hem- och utland”.

Ett färskt exempel på tvivelaktig användning av hemland var rubriken till en notis om försvarsmaktens beställningar för någon vecka sedan: ”Mer krigsmateriel från hemlandet?” I själva notisen stod det sedan helt riktigt att det var fråga om hur försvarsmakten skulle kunna öka sina beställningar i Finland.

Ett mera kvistigt fall ingick i en annan notis i tisdags som gällde beställningen av en storfärja: ”Den nya finansieringsformen med räntestöd åt finländska rederier som beställer sina fartyg i hemlandet gjorde det lättare att placera ordern i Finland”. Här känns användningen av hemlandet inte lika stötande – kanske genom att det är fråga om rederiets hemland. Men mer naturligt hade det varit att på svenska tala om t.ex. inhemska varv.

Därmed kommer vi in på olika sätt att uttrycka finskans kotimaa(ssa). Det enklaste är vanligen att helt enkelt skriva i Finland (t.ex. prenumerationspriser i Finland och Norden). I andra fall brukar det gå bra att omskriva med inhemsk eller inrikes. Jämför inrikes nyheter och nyheter från hemlandet – det senare förutsätter att man befinner sig utomlands.

Att kotimaa och kotimainen har så hög frekvens i finskan är kanske inte bara en språklig fråga – det har säkert också att göra med uttalad vilja att framhålla det egna landet och de produkter som framställs här. Den svenske nordisten Birger Liljestrand har noterat att inhemsk är ett mycket mer frekvent ord i finlandssvenskan än i rikssvenskan.

Ett ofta förekommande ord i dessa sammanhang är kotimaisuusaste, som alltså anger hur stor del av en vara som har sitt ursprung i Finland i fråga om råvaror och arbete. En gammal rekommendation av Svenska språknämnden i Finland, publicerad redan i det första numret av Språkbruk år 1981, är att kotimaisuusaste kan översättas med den inhemska andelen.

Mikael Reuter