Böcker och tidskrifter utgivna av Institutet för de inhemska språken och språkspalter och artiklar skrivna av medarbetare vid institutet

Firabel vid plankorsning

Reuters ruta 15/7 1988

Några frågor:

1. Heter det Helsingfors-Malms eller Helsingfors-Malm flygstation? Bägge uttrycken förekommer i offentligheten.
2. Jag stötte i går igen på ordet
firabel i betydelsen ’arbeta svart utan kvitto’. Varifrån kommer detta underliga ord?
3. Bör man hellre tala om
plankorsning eller nivåkorsning, och hur översätts sedan ”eritasoliittymä”?
A.L., Sjundeå

Den riktiga formen är Helsingfors-Malms flygstation. Det är också den som är officiell och står bl.a. i telefonkatalogen.

Det är här fråga om samma huvudregel som gör att det heter t.ex. Stockholms stad och Malms sjukhus: ortnamn på konsonant får ett genitiv-s efter sig när de står i sådana fasta förbindelser. Jag har behandlat frågan ett par gånger tidigare, så jag går inte närmare in på den här, men konstaterar bara att namnformerna Malm FBK och Malm polisstation inte följer den rekommenderade huvudregeln.

En annan sak som kan vara värd att kommentera är ordet flygstation. Det används nämligen aldrig i Sverige om större flygplatser för trafikflyg, utan bara om mindre flygfält eller om små passagerarstationer i samband med militärflygfält. Det allmänsvenska ordet är alltså flygplats, och det kan naturligtvis användas också hos oss, även om de officiella namnen innehåller ordet flygstation. Men självfallet är också flygstation ett alldeles bra ord – det råkar sig bara så att det används på ett annat sätt i Sverige än hos oss.

***

Det specifikt finlandssvenska firabel med verbavledningen firabla går tillbaka på ty. feierabend och har tidigare förekommit mera allmänt i svenskan i formerna fyraben, fyrabend och fyrabel. Ordet har med tiden förvrängts inte bara i fråga om uttalet utan också till betydelsen.

Den ursprungliga betydelsen var aftonen före en helgdag, men redan på 1600-talet har ordet använts i svenskan om den tid på kvällen då hantverkarna normalt upphörde med sitt arbete. Sedermera kunde det också användas om själva ledigheten från arbetet, och därigenom kunde man tala om att ”arbeta på fyraben”, alltså på sin lediga tid. Uttrycket användes framför allt om arbete som en lärling utförde för sin egen och inte för mästarens räkning.

Därmed är vi praktiskt taget inne på den betydelse som firabel eller firabelarbete har i dagens finlandssvenska, alltså extraknäck som ofta utförs utan att skattemyndigheterna besväras. Uppenbarligen är det i varje fall så att betydelsen ’svart arbete’ inte längre är så tydlig – kanske för att det är allt svårare att kringgå skatt och för att de flesta människor har ett fast ordinarie arbete med lön, och extraknäck eller firabel därför framstår som något som är tydligt åtskilt från det vanliga arbetet.

***

Den riktiga svenska termen för fi. ”tasoliittymä” är plankorsning. Motsatsen, dvs. korsningar där den ena vägen går över den andra, är planskild korsning. Vill man vara riktigt noga så är det tydligen så att fackmän med detta avser en korsning där vägarna korsar varandra utan att man kan köra från den ena till den andra (eritasoristeys), medan motsvarande korsning med anslutningar kallas planskild anslutning (eritasoliittymä) och i Sverige trafikplats (i flera plan).

För planskilda motorvägskorsningar och andra större trafikplatser i flera plan har man i Sverige återintroducerat det fornsvenska ordet mot som betydde vägkorsning och som fallit ur bruk i nyare svenska. Det brukar ofta nämnas som ett av de få exempel på gamla svenska ord som man har återupplivat för att skapa en modern term. Särskilt vanligt verkar det emellertid inte att vara ens i Sverige – det är framför allt i Göteborgstrakten som det används i namn på trafikplatser.

Mikael Reuter

Läs mer om plankorsning m.m. i Reuters ruta 7/11 2001