Böcker och tidskrifter utgivna av Institutet för de inhemska språken och språkspalter och artiklar skrivna av medarbetare vid institutet

Felanvänt skulle

Reuters ruta 6/5 1988

”Kommittén har föreslagit att de högre änkepensionerna skulle sänkas” stod det i en notis häromdagen. Nu undrar jag om ”skulle” är rätt använt i den meningen eller om det borde vara skall?
Blivande pensionär

Enligt normalt allmänsvenskt språkbruk är det helt klart att det i ett fall som detta skall stå skall sänkas. Det finita (dvs. böjda) verbet i bisatsen – skall – skall nämligen normalt ha samma form som det finita verbet i huvudsatsen – har.

Om huvudsatsens predikat står i presens (t.ex. föreslår) eller perfektum (har föreslagit) används alltså skall i bisatsen. Imperfektformen skulle kommer i fråga bara när huvudsatsens predikat står i imperfektum (föreslog) eller pluskvamperfektum (hade föreslagit).

Brotten mot denna i och för sig enkla regel är legio i finlandssvenskan just i sådana fall som det citerade exemplet.

Det är framför allt när regeringspropositioner, kommittéförslag och andra förslag, rekommendationer eller önskemål presenteras som en sådan användning av skulle aktualiseras. Bakom bruket av ”skulle” spökar naturligtvis en motsvarande finsk form, nämligen konditionalis (verbformer på -isi-).

Finskan använder i sådana fall konditionalis för att framhäva att det bara är fråga om ett förslag eller ett önskemål, alltså någonting hypotetiskt. Inget beslut har ännu fattats; följaktligen uppfattas det som att gå händelserna i förväg om man säger att pensionerna skall sänkas.

Det är inte svårt att hitta fler exempel på en sådan från allmänsvensk synpunkt felaktig användning av ”skulle”. Så här stod det t.ex. i en notis om turistbiljetter för Helsingforsregionen i tisdagens tidning:

”Nu föreslår SAD:s trafiknämnd att en ny biljett för turister skulle tas i bruk. Biljetten skulle gälla inom hela regiontrafikområdet och det skulle finnas tre olika sorts biljetter. Förutom ettdygnsbiljetten föreslår SAD:s trafiknämnd en tredygnsbiljett och en femdygnsbiljett.

Ettdygnsbiljetten skulle kosta 40 mark för vuxna och 20 mark för barn. Tredygnsbiljetten skulle kosta ...”

I den här notisen är ”skulle” genomgående använt på ett osvenskt sätt. I den första meningen kan det utan problem ersättas med det enkla skall:
trafiknämnden föreslår att en ny biljett skall tas i bruk.
Vill man sedan framhålla att det också i fortsättningen bara är fråga om förslag finns det olika sätt att ta till. Man kan t.ex. skriva
”Biljetten skall enligt förslaget gälla ...” och ”Ettdygnsbiljetten föreslås kosta 40 mark för vuxna ...”

En annan notis på samma tidningssida berättade om planerna för Stora Räntan utanför Helsingfors. På samma sätt som i frågans exempel stod där
”Miljövårdsnämnden har föreslagit att det skulle grundas ett centrum för miljöfostran på holmen. Centret skulle inrymmas i ...”

I notisen blandas också vanliga presensformer med skulle i meningar där huvudsatsens predikat står i imperfektum och skulle följaktligen kunde ha använts genomgående: ”En arbetsgrupp --- föreslog i höstas att byggnaderna grundrenoveras, att Stora Räntan används för fritidsbruk och att huvudbyggnaden skulle hyras ut till ...”

Notisen slutar med den för en rikssvensk förbryllande meningen
”En båtförbindelse skulle inrättas våren 1989.”
Enligt normalt språkbruk kan ”skulle” i ett sådant sammanhang användas bara om det gäller förfluten tid och om båtförbindelsen skulle inrättas våren 1987, men anslagen inte räckte till.

I det aktuella fallet borde det ha stått t.ex. ”En båtförbindelse skall enligt förslaget inrättas” eller ”Det är meningen att en båtförbindelse skall inrättas”.

I samma tidning fanns det också ett exempel på en liknande användning av skulle där det inte var fråga om ett förslag eller önskemål. Det stod så här i en notis om oroliga pensionärer: ”Direktör Henry Olander --- konstaterade att det inte finns någon risk för att någon skulle bli utan pension i framtiden i vårt land.”

I och med att det gäller framtiden och den styrande satsens predikat dessutom står i presens (finns) bör det givetvis vara ”risk för att någon skall bli utan pension”.

Bruket av ”skulle” i sammanhang som dessa är så inrotat i finlandssvenskt språkbruk att vi knappast lär slippa det i en handvändning. Men t.ex. i motiveringstexten i regeringens propositioner är det numera i princip utrotat, och man kan ju alltid hysa en from önskan om att åtminstone språkligt medvetna journalister skall följa exemplet (obs. inte ”skulle följa ...”). Det gäller bara att använda fantasin och ta till lämpliga omskrivningar om det inte låter bra med presens eller det enkla skall.

Mikael Reuter