Böcker och tidskrifter utgivna av Institutet för de inhemska språken och språkspalter och artiklar skrivna av medarbetare vid institutet

Ester i högtidsdräkt

Reuters ruta 2/12 1988

För en månad sedan behandlades estniska namnfrågor. Men hur uttalas est, estnisk, Estland? Långt eller kort e-ljud? I Finlands radio och TV används i huvudsak långt, i Sveriges kort e-ljud.
H.W.W., Vasa

Att det i Finland är vanligt med kort e-ljud i est och Estland beror uppenbarligen på två saker. För det första är det troligt att det långa e-ljudet i motsvarande ord i estniskan (och i finskan, i den mån man inte talar om Viro) har påverkat finlandssvenskan. Våra kontakter med esterna har ju varit närmare än svenskarnas.

För det andra – och det är kanske den viktigaste förutsättningen – är det så att finlandssvenskan har en betydligt starkare benägenhet än rikssvenskan att ha lång vokal före konsonantkombinationen -st i vissa ord. Hit hör bl.a. prost och best. Det förra uttalas alltid med kort o i rikssvenskan (våran prost är rund som en ost), medan långt e i best förekommer också i Sverige men där uppfattas som påfallande och vanligen lite affekterat.

Väljer vi att följa det allmänsvenska uttalet skall vi alltså uttala est, estnisk, estländsk osv. med kort e. Men ett uttal med långt e kan inte anses vara fel, utan får ses som ett av många acceptabla finlandssvenska uttalsdrag. Åtskilliga finlandssvenskar tycker nog det låter lite lustigt om pluralformen ester uttalas lika som namnet Ester.

En närliggande parallell är att Rom och romersk vanligen i finlandssvenskan uttalas med långt o medan vokalen i rikssvenskan är kort. Det sammanhänger med att också bl.a. tom, dom och domare ofta(st) har långt o i finlandssvenskt uttal.

***

Bl.a. i radio och TV uttalas förkortningar såsom BBC och FBI samt initialer i namn som D.H. Lawrence på engelskt vis även om uppläsningen sker på svenska. Detta gör man emellertid inte konsekvent, USA uttalas sällan ju-es-ei. Ibland hör man även tyska förkortningar uttalas på tyskt sätt, DKW till exempel. Däremot uttalas den ryska förkortningen KGB på svenskt och inte ryskt sätt (vilket vore ka-ge-be). ”Broderorganisationen” i USA, CIA, uttalas däremot ofta på engelskt sätt.
Min åsikt är att utländska förkortningar bör uttalas på svenskt sätt. Att göra annorlunda leder till stor inkonsekvens. Vad säger språkvårdarna?
R.G., Esbo

Språkvårdarna ger i princip frågaren helt rätt. Förkortningar och initialer som uttalas bokstav för bokstav bör uttalas i enlighet med det språk man talar. För de flesta lyssnare är det svårt att kombinera en följd av engelskt uttalade bokstäver med skriftbilden. Detta gäller i synnerhet förkortningar som innehåller bokstäver vars engelska uttal skiljer sig mycket från svenskans, t.ex. G, H, I, J och Y.

Men ingen regel är utan undantag. I fråga om vissa förkortningar är det engelska uttalet så väletablerat att det knappast är realistiskt att föreställa sig en allmän övergång till svenskt uttal. Hit hör framför allt BBC. Däremot är det både naturligt och rekommendabelt att uttala FBI och CIA på svenskt sätt, trots att det engelska uttalet fick relativt starkt fotfäste på 1960-talet.

En fråga för sig är uttalet av sådana initialförkortningar som kan läsas ut som ord. Också där är huvudregeln att man läser ut dem som om de var svenska ord, till exempel UNESCO med svenskt u och Opec med långt o som i sol.

Att aids uttalas ejds på svenska är till synes ett undantag från den principen, men det beror på att ordet har mist sin karaktär av förkortning och närmast ses som ett engelskt lånord. Det följer då regeln att ai och ay uttalas ej som i container och layout

***

På inbjudningskort skriver man i Finland festdräkt då man avser frack (alt. uniform eller folkdräkt). I Sverige skriver man högtidsdräkt i motsvarande fall. Festdräkt kommer antagligen från juhlapuku, som väl i sin tur en gång översatts från högtidsdräkt. Är det skäl att hålla fast vid festdräkt hos oss eller skall vi gå över till det allmänsvenska högtidsdräkt?
J.S., Helsingfors

Det finns självfallet ingenting som hindrar att man också i Finland skriver högtidsdräkt i en inbjudan. Så står det i själva verket enligt uppgift på inbjudningskorten till presidentens galamottagning på självständighetsdagen. Säkert förekommer det också i andra sammanhang i Finland, så det kan knappast anses vara främmande för finlandssvenskan.

Det är möjligt att festdräkt kan missförstås i Sverige och uppfattas som något mera allmänt än högtidsdräkt. Vi kan jämföra med ord som festblåsa och festkläder, som inte nödvändigtvis behöver associeras med fester där man bär högtidsdräkt. Vill vi vara på den säkra sidan är det därför bäst att följa exemplet från presidentens kansli och skriva högtidsdräkt.

Mikael Reuter