Böcker och tidskrifter utgivna av Institutet för de inhemska språken och språkspalter och artiklar skrivna av medarbetare vid institutet

Bort med bindestrecken

Reuters ruta 22/1 1988

Vad finns det för regler i svenskan om när och hur man skall använda bindestreck i namn och samansättningar med namn? Borde man skriva Tikkurila-koncernen och Monicolor-fabriken eller Tikkurilakoncernen och Monicolorfabriken? Jag har en känsla av att man över huvud taget använder bindestreck mindre ofta i svenskan än i finskan. Stämmer det?
Tveksam översättare

Det är riktigt att man använder bindestreck sparsammare i svenskan än i finskan, inte minst just i namn och namnförbindelser. Svenskan skiljer sig i det avseendet också på vissa punkter från norskan och danskan.

Om vi bortser från självklara fall som avstavning (delning av ord vid radbyte) kan man säga att bindestreckets huvudfunktion är att markera ett mindre fast förhållande mellan två orddelar än vad som är fallet i vanliga sammansättningar.

Ett typiskt fall då vi använder bindestrecket är när det kan bytas ut mot och. En svenskamerikansk förening (utan bindestreck) är en förening för svenskamerikaner (= amerikasvenskar), medan en svensk-amerikansk förening är en förening för svenskar och amerikaner. På samma sätt skriver man nickel-järnackumulator (med en nickel- och en järn-elektrod) och nord-syddialogen (mellan nord och syd).

I de fall som frågaren nämner finns det ingenting i förhållandet mellan förled och efterled som kräver att vi skall ha ett bindestreck mellan dem - det är fråga om vanliga sammansättningar, även om förleden råkar vara ett namn. Enligt normala regler i svenskan skriver man alltså helst Monicolorfabriken och Tikkurilakoncernen.

En viss benägenhet att sätta in ett bindestreck i sådana sammansättningar förekommer ibland, i synnerhet när förleden har en klart främmande prägel (t.ex. Security-divisionen). Men också i de fallen rekommenderas i allmänhet hopskrivning. En annan sak är sedan att vissa företag gärna trots allt sätter ut bindestrecket för att rent grafiskt framhäva sitt namn eller namnet på någon av sina produkter.

Enligt regeln skriver vi alltså Vasafabriken, Helsingforsregionen, Nestedirektören och Volvobilar utan bindestreck. Också i t.ex. Finlandia-huset och Pohjola-bolagen hade det varit att föredra om namnen hade skrivits ihop utan bindestreck, men i de fallen får vi finna oss i att följa den officiellt fastställda stavningen, i och med att det är fråga om namn och inte om mer eller mindre tillfälliga sammansättningar.

Bindestreck undviks i svenskan också i sammansättningar med namn som efterled. Vi skriver alltså Saudiarabien, Sydamerika, Mellanöstern och Nordnorge, i motsats till principerna i bl.a. finskan, danskan och norskan som i sådana fall har bindestreck och stor bokstav i namnet (Etelä-Amerikka). Observera skillnaden mellan Svensk-Finland (ett försäkringsbolag) och Svenskfinland (det svenska Finland). Mera tillfälliga sammansättningar har vanligen bindestreck också i svenskan, t.ex. Sommar-Helsingfors (medan t.ex. Storhelsingfors rekommenderas hopskrivet).

Självfallet skall bindestreck inte heller användas i namn som består av ett adjektiv plus ett namn, av typen Norra Haga och Östra Böle. I bl.a. bostadsannonser ser man ibland t.ex. "Södra-Helsingfors" (genom påverkan från fi. Etelä-Helsinki), men en sådan stavning är ett direkt fel.

Ett annat fall där vi skall undvika att enligt finska stavningsregler sätta in ett bindestreck är i sammansättningar där förleden slutar på samma vokal som efterleden börjar på. Vi skall alltså skriva aktieemission, värmeelement, energiinvestering och bastuugn utan några bindestreck. Och vi skall inte av finskans sairaala-apulainen låta oss förledas att skriva "sjukhus-biträde".

Mikael Reuter