Böcker och tidskrifter utgivna av Institutet för de inhemska språken och språkspalter och artiklar skrivna av medarbetare vid institutet

Regnbågslax

Reuters ruta 10/7 1987

Jag såg i våras i svensk TV ett program om konsumentupplysning. Där redogjorde man bl.a. för en fisk, som kallas t.ex. regnbågsforell (Stora svensk-finska ordboken). I programmet räknade man upp ett tiotal olika benämningar på denna fisk och man sade att det enda riktiga namnet är ”regnbåge”. Denna benämning finns visserligen också både i ovannämnda ordbok och t.ex. Finsk-svensk storordbok, men är där betecknad. som vardagligt tal. Är det verkligen lyckat att kalla en fisk för ”regnbåge”? Det låter konstigt åtminstone tills man vant sig vid ordet. Finns det någon tidskrift i Sverige, som innehåller rekommendationer om olika ord och uttryck, vilka rikssvenska språkvårdande organ utfärdar?
L. R., Rovaniemi

Kärt barn har många namn, och i det avseendet tycks fisken i fråga vara svenskarna kär. Boken Fiskarna i färg räknar upp benämningarna regnbågsforell, laxforell, blanklaxöring, regnbåge och regnbågslax, och i dagligt tal förekommer också rätt och slätt forell och lax.

Den laxfisk som det här är fråga om, på latin Salmo gairdneri, är inte ursprungligen europeisk, utan har införts till Europa från västra Nordamerika. I Norden finns det bara ett litet fåtal bestånd som är självförökande, d.v.s. som lever ”vilda” – de fiskar vi köper är alla odlade. Att det är fråga om en relativt ny fisk för nordiska förhållanden är säkert en av orsakerna till den brokiga terminologin.

Benämningarna regnbåge, regnbågslax och regnbågsforell – liksom finskans kirjolohi – kommer sig av att hanen under lektiden skiftar i olika färger.

Vad Salmo gairdneri sist och slutligen skall kallas på svenska är egentligen mer en fiskbiologisk och konsumentpolitisk fråga än en språkvårdsfråga. I allmänspråket verkar regnbågsforell att vara den vanligaste benämningen, och det namnet står också som huvudform i boken Fiskarna i färg och i de flesta ordböcker.

Experterna tycks i varje fall mena att det är mindre lämpligt att kalla regnbågen forell, eftersom den är en mycket nära släkting till den egentliga laxen, Salmo salar. Det svenska Livsmedelsverket och Konsumentverket rekommenderar därför att fisken kallas regnbåge eller regnbågslax. Enligt en rekommendation bör regnbåge användas om mindre portionsfiskar medan de större fiskarna på 1–2 kg bör kallas regnbågslaxar. Att upprätthålla en sådan distinktion verkar emellertid ganska onödigt. För konsumenterna är det viktiga i varje fall att fisken inte får kallas bara lax – det namnet får användas bara för östersjö- och atlantlax.

För språkvårdare finns det inte någon anledning att avvika från den rekommendation som konsumentmyndigheterna har givit. Om det anses att regnbågslax bäst anger vad det är fråga om för fisk, så är det en bra benämning. I fråga om det enkla regnbåge håller jag med frågeställaren om att det i första taget kanske verkar konstigt, men det är onekligen kort och behändigt. Någon risk för sammanblandning med regnbåge i ordets egentliga bemärkelse finns i praktiken inte.

Någon tidskrift med det huvudsakliga syftet att ge rekommendationer om olika ord och uttryck på svenska finns inte, av den anledningen att språkvård bara i begränsad utsträckning gäller enskilda ord. Men Svenska språknämnden ger ut en tidskrift som heter Språkvård, och i dess frågespalt förekommer det ofta ett antal ordrekommendationer. Tekniska termer behandlas i Tekniska nomenklaturcentralens informationsblad TNC-aktuellt.

Mikael Reuter