Böcker och tidskrifter utgivna av Institutet för de inhemska språken och språkspalter och artiklar skrivna av medarbetare vid institutet

Olämpliga översättningslån

Reuters ruta 26/6 1987

Jag läste för en tid sedan i ett beslut: ”NN:s löneklass föreslås bli den högsta i ungdomsledarens lönegaffel.” Är ”lönegaffel” verkligen riktig svenska eller är det en förhastad direktöversättning av ”palkkahaarukka”? Hur är det med översättningen av andra varianter som t.ex. ”hintahaarukka”?
A.S., Helsingfors

Någon ”lönegaffel” eller ”prisgaffel” har vi inte skäl att tala om på svenska. Hela den citerade meningen är för övrigt sådan att en rikssvensk över huvud taget inte skulle begripa vad det är fråga om.

Det finska ordet ”palkkahaarukka” avser avståndet mellan den högsta och den lägsta lönen eller löneklassen för i detta fall en ungdomsledare. Bilden bygger på att det är fråga om de löner som ligger så att säga mellan spetsarna på en gaffel.

Försöker vi oss på en direkt översättning så finns det väl snarast två svenska ord som kan komma i fråga: lönespridning och lönegap. I det ena fallet tänker man närmast på den variation som förekommer, medan det senare ordet främst tar fasta på skillnaden, gapet, mellan den högsta och den lägsta lönen.

Men ingetdera av de två orden går att sätta in i det sammanhang som det var fråga om i det aktuella exemplet. Meningen måste uttryckas på ett helt annat sätt, t.ex. ”NN:s löneklass föreslås bli den högsta som förekommer för ungdomsledare” eller ”NN föreslås bli placerad i den högsta löneklassen för ungdomsledare”.

Beträffande löneklass kan för övrigt nämnas att det hör till de falska vännerna i svensk-finländskt samarbete. Våra löneklasser motsvaras nämligen i Sverige av lönegrader, medan löneklass i Sverige närmast (men inte helt) motsvarar det som i Finland kallas ålderstillägg.

Bland det som känns mest stötande i den citerade meningen är i varje fall genitivkonstruktionen ”ungdomsledarens lönegaffel”. Vi kan bortse från ordet lönegaffel och i stället tänka oss t.ex. ”ungdomsledarens lön” eller ”ungdomsledarens löneklass”. I ett sådant fall måste den bestämda formen i genitiv, ”ungdomsledarens”, på svenska tolkas som att det är fråga om en viss ungdomsledare som har en viss lön eller löneklass. Men det bakomliggande finska genitivuttrycket (nuoriso-ohjaajan palkkahaarukka) avser lönespridningen för ungdomsledare över huvud taget.

Vad gäller ”hintahaarukka” är den närmast liggande direkta översättningen på motsvarande sätt prisspridning. Men inte heller här är det i allmänhet naturligt med en sådan översättning ord för ord. På svenska skulle man hellre omskriva och säga t.ex. att priset på kaffe varierar mellan 14 och 22 mark per kilo.

***

Var det bara ett olycksfall i arbetet när Vasabladet efter riksdagsvalet över halva framsidan framhävde att ”Malm harvade röster”. Jag anser att Håkan Malms enorma framgång i riksdagsvalet hade varit värd bättre språkbehandling. Finskans ”ääniharava” är ett målande uttryck, men svenskans harva (som inte har något med harava = räfsa att göra) beskriver ju inte alls någon form av hopsamlingsverksamhet utan snarare det motsatta. Man kan ju harva ner något så att det inte syns.
”Österbottning”

Vi får hoppas att det var fråga om en tillfällig översättningsgroda (även om översättningen bara ägde rum i rubriksättarens av valvakan uttröttade hjärna). Det var naturligtvis den fonetiska likheten mellan ”harava” och ”harv” som spelade ett spratt. Dess värre tydde rubriksättningen också på skrämmande dåliga kunskaper om jordbruksarbete.

På svenska kan en kandidat samla röster, och den som samlar (dvs. drar till sig) många röster kan kallas en röstmagnet.

***

I finlandssvenska dödsannonser läser man ibland att ”välsignelseakten äger rum” eller ”vår kära välsignas” i den och den kyrkan. Är det verkligen korrekt svenska, eller bör man tala om jordfästning?
J.T., Helsingfors

”Välsignelse” i dessa sammanhang måste nog ses som en alltför ordagrann översättning av finskans ”(ruumiin)siunaus”. Frågaren har helt rätt i att det är fråga om jordfästning.

***

I förra veckans ruta förekom ett förargligt slarvfel. På tal om hopp- och kastgrenar i friidrott skrev jag att de utövas på ”innerbanan”. Det skulle självfallet vara innerplanen – innerbanan är den innersta av löpbanorna.

Mikael Reuter