Böcker och tidskrifter utgivna av Institutet för de inhemska språken och språkspalter och artiklar skrivna av medarbetare vid institutet

Märkbart högre tal – med besked

Reuters ruta 2/1 1987

Det förefaller mig som om så gott som varje förändring i dagens tidningssvenska vore märkbar, även om den i verkligheten är stor, kännbar, kraftig, påtaglig, tydlig eller helt enkelt liten, kanske obetydlig. Är märkbar ett modeord som kan nyttjas att beskriva varje grad av förändring?
Så en fråga om den alltför vanliga sammanblandningen av
tal och siffra. T.o.m. i seriösa framställningar ses stundom ”siffran visar ...” då det är fråga om ett tal med många siffror. Borde inte skribenten i sådana fall förtjäna ris?
C-G.L., Helsingfors

Grundbetydelsen av märkbar är ju ’som kan uppfattas (av sinnena)’. T.ex. en skillnad som är märkbar för blotta ögat är en som vi kan konstatera utan mätinstrument, oberoende av om den är stor eller liten.

Men det som märks och kan uppfattas är ju i allmänhet någonting tydligt, och om en förändring är riktigt tydlig så är den också relativt stor. På det sättet har märkbar fått bibetydelsen ’tydlig, påtaglig’ och i vissa fall rentav ’kraftig’.

Vi kan alltså tala om att det har skett en märkbar förbättring i någons hälsotillstånd eller att någon blev märkbart rörd eller gjorde något med märkbar förtjusning. Men vi kan också säga att någon gjorde en knappt märkbar rörelse med ena handen.

Även om märkbar har ett ganska vitt betydelseinnehåll – eller kanske just därför – håller jag med frågeställaren om att vi gärna skall använda synonymer allt efter betydelsen. För att variera kan vi t.ex. skriva tydlig, påtaglig, stor, kraftig, betydande eller kännbar om det är det vi avser.

En liten varning är dock på sin plats när det gäller kännbar. I allmänsvenskt språkbruk har ordet nämligen normalt alltid en negativ bibetydelse: det som är kännbart svider så att säga lite i skinnet. Det kan bli kännbart kallare och priser och skatter kan stiga kännbart. Men så här års blir det inte kännbart varmare, och man får inte kännbart högre inkomster. I sådana fall får vi ta till förstärkningsord som betydligt, avsevärt – eller varför inte märkbart.

Användningen av siffra för tal som består av flera siffror kan nog inte brännmärkas som felaktig. Man kan i normalt svenskt språkbruk tala om t.ex. stigande produktionssiffror, låga befolkningssiffror och en åskådarsiffra på tretusen.

Däremot är det skäl att varna för den rätt så vanliga felöversätningen nummer för finskans numero när det som avses i själva verket är siffra. Det är naturligtvis korrekt att tala om telefonnummer och registernummer, men dessa i sin tur består alltså av en räcka siffror. Och i en ekonomisk översikt är det siffrorna som visar en stigande tendens, inte ”numren” (obs. ett nummer, flera nummer).

***

Häromdagen talade min danske man och jag om uttrycket med besked. Det tycks inte förekomma på danska. Intuitivt förstår vi det utan vidare, och jag har naturligtvis känt det sedan barndomen. Men vilken är den språkliga och etymologiska förklaringen?
S.F., Danmark

Ordet besked har i svenskan genomgått en utveckling från betydelsen ’(åt någon) avskild del, urskillning, förstånd’ till dagens betydelse ’svar, förklaring, upplysning, bevis’. En särskild betydelse, kanske utvecklad ur fraser som ”veta besked”, är den som hänför sig till uttrycket med besked, nämligen ’eftertryck, övertygande kraft’: ”I dag snöar det med besked”.

I äldre danska finns faktiskt ett uttryck ”med besked”, men i en annan betydelse: ’förståndigt, klokt’.

Det kan tilläggas att adjektivet beskedlig ’flat, efterlåten, alltför medgörlig’ ännu för drygt hundra år sedan kunde betyda ’förståndig’: ”redelige och beskedelige N.N.”

Det moderna danska beskeden skall i sin tur inte förväxlas med svenskans beskedlig, utan det betyder ’anspråkslös, försynt’ eller ’enkel, tarvlig’. Slutligen är det skäl att påpeka att danskans forsynet inte betyder ’försynt’ utan ’försedd, tillgodosedd, serverad’.

Mikael Reuter