Böcker och tidskrifter utgivna av Institutet för de inhemska språken och språkspalter och artiklar skrivna av medarbetare vid institutet

Köld kallare än kyla?

Reuters ruta 13/2 1987

Minus 30oC kyla? Snarare väl KÖLD! Radio och TV, t.o.m. Sveriges, talar dock om kyla.
A.T., Åbo

När temperaturen kryper så lågt som den har gjort den här vintern är det ganska naturligt att tala om hård köld. Men något direkt hinder för att tala om ”vinterns stränga kyla” finns inte – det uttrycket finns rentav som exempel på ordet kyla i den nya Svensk ordbok.

Allmänspråket är förstås inte ett strikt logiskt termsystem, men i stort sett kan man säga att kyla i det här fallet är det övergripande begreppet – motsatsen till värme – medan köld är stark kyla – motsatsen till hetta.

Några absoluta gränser för vad som är kyla och hur stark kylan skall vara för att kunna kallas köld finns förstås inte. Kyla är helt enkelt en temperatur – främst utomhus – som upplevs som kall i jämförelse med vad man skulle vänta sig eller önska sig.

Också köld är ett relativt begrepp. En vinter som denna betraktar vi knappast -2 oC som köld, men blir det så kallt i juni kan det bra kallas köld. En förutsättning är väl ändå att det är köldgrader, alltså under fryspunkten. Framför allt under den varmare årstiden talar man ju då också om att det är frost, ett ord som torde vara mindre vanligt när det ligger snö på marken, eftersom där också ingår ett element av isbildning och rimfrost.

Användningen av kyla och köld illustreras för övrigt av att vi har kylskåp med köldfack avsedda för korttidsförvaring av frysta varor (frysfack bör egentligen användas bara om fack som är så kalla att de kan användas för infrysning).

I detta sammanhang kan det vara lämpligt att diskutera om det är under 30 grader kallt eller över 30 grader kallt när termometern visar -32 oC.

Det strikt korrekta är ju att temperaturen är under -30 oC, eftersom vi talar om låg och hög temperatur. På det sättet bör det också anses riktigt att tala om ”under 30 grader kallt”.

Men den som hellre säger ”över 30 grader kallt” kan också försvara sin ståndpunkt. I det fallet syftar nämligen över inte på hela uttrycket ”30 grader kallt” utan på ”30” eller ”30 grader”, och då blir meningen helt riktig.

För en vän av ordning är det naturligtvis en styggelse att ”över 30 grader kallt” och ”under 30 grader kallt” kan betyda samma sak. Men så förunderligt är språket, att vi i allmänhet förstår vad som menas – utgående från sammanhanget, den talandes röst osv. Det är bara när det finns risk för missförstånd och vi har behov av en precisering som vi måste uttrycka oss mer exakt.

***

När finlandssvenskar svarar ”Nog är det så” uppfattar jag att det kanske är så. Men att döma av sammanhanget verkar betydelsen vara en annan. Vill Ni vara vänlig och förklara?
Inflyttad svenska

Det är riktigt att nog används lite olika i Sverige och i Finland. Medan det i Sverige närmast är försvagande (’antagligen, troligen’) så har det ofta en förstärkande och bekräftande betydelse i finlandssvenskan: ”Jag blev förhindrad i dag, men i morgon kommer jag nog” innebär normalt i Finland att den talande är övertygad om att han kommer i morgon. I Sverige däremot kan man inte alls vara så säker på att han dyker upp.

***

Är det korrekt att använda formen lite i skrift?
J.O.T., Helsingfors

Formen lite har tidigare betraktats som lite vardaglig och talspråkig. Den 10 upplagan av SAOL (1973) har litet som huvudform och betecknar lite som ”vard.” Men den nya Svensk ordbok (1986) har lite som uppslagsform, med tillägget ”äv. litet” (den nya 11 upplagan av SAOL väntas till Finland i dag eller på måndag, så då får vi se hur dess redaktion har bedömt frågan). Jag anser inte att det finns någonting som hindrar att vi skriver lite också i normalprosa.

Mikael Reuter