Böcker och tidskrifter utgivna av Institutet för de inhemska språken och språkspalter och artiklar skrivna av medarbetare vid institutet

Dra en lans och fatta beslut

Reuters ruta 6/11 1987

Då jag i Reuters ruta 23.10 såg uttrycket ”Här vill jag ... dra en lans för ...” erinrade jag mig min modersmålslärare Eirik Hornborgs kommentar: ”Tänk på den stackars riddaren som är så trött att han inte orkar lyfta sin lans utan måste dra den längs marken. Skriv i stället: Han bryter en lans för ...”
Samma dra en lans förekom ett par dagar senare i rubriken ”Bildt drog en lans för individualismen”. Är det accepterat, eller är det riktiga uttrycket ”bryta en lans”?
S.F., Esbo

Både bryta en lans och dra en lans för något är fullgoda svenska uttryck i betydelsen ’kämpa för eller stödja eller försvara något’. Under uppslagsordet lans i Svenska Akademiens ordbok nämns för denna överförda betydelse av ordet faktiskt bara uttrycket ”Dra en lans för ngt”. T.ex. Svensk handordbok och Svensk ordbok tar upp bägge möjligheterna.

Verbet bryta används också i det kanske inte fullt lika vanliga uttrycket ”bryta en lans med någon”, dvs. våga en dust med någon, kämpa med någon.

Eirik Hornborgs bild av riddaren som släpade sin lans efter sig är målande, men så skall uttrycket dra en lans självfallet inte tolkas. Verbet dra används nämligen här i en numera föråldrad betydelse ’bära, ha på sig, ha med sig’. Den betydelsen har svenskan lånat från tyskan under medeltiden (jfr mod. ty. tragen ’bära’), medan den normala betydelsen av dra fanns redan hos det fornsvenska verbet dragha.

Samma betydelse ’bära’ har vi kvar spår av i ett litet antal andra ord och uttryck i svenskan, bl.a. vapendragare, som ju inte är en person som ”drar vapen” utan en som bär vapen åt någon annan. Förut kunde man också tala om brevdragare, och det enkla dragare användes tidigare om det som man i Sverige kallar stadsbud och i Finland bärare.

Vidare har vi adjektivet dräktig ’bärande’ (om t.ex. en ko) och substantivet dräktighet ’bärförmåga’ (om ett fartyg), som är bildade till draga i betydelsen bära.

Det alternativa uttrycket bryta en lans för något ger för övrigt inte nödvändigtvis en så positiv bild av riddaren. Den som bröt sin lans hade knappast särskilt stor framgång.

På tal om lans vill jag till slut dra en lans för det svenska ordet frilans, som har använts sedan början av 1900-talet (till en början som två ord, fri lans). Det är alltså inte fråga om en försvenskad stavning av det engelska freelance, utan snarare om ett översättningslån. Därtill har sedan bildats verbet frilansa

***

Man ser och hör numera allt oftare uttrycket ”göra beslut” i finlandssvenskan. Är det bara en sedvanlig översättning av finskans ”tehdä päätös”, eller är det så att folk tycker det låter för stelt att säga fatta beslut?
Beslutsfattare

Det är naturligtvis svårt att spekulera om vad folk tycker när det gäller ett uttryck som detta, men med all sannolikhet är det nog främst fråga om ett regelrätt översättningslån från ”tehdä päätös”. I och med att man så ofta stöter på ”göra beslut” i bl.a. politikers och journalisters språk sprider det sig naturligtvis också bland finlandssvenskar som inte i och för sig utgår från det finska uttrycket.

Det riktiga uttrycket på svenska är i varje fall fatta beslut, och därför heter det också om beslutsfattare och inte ”beslutsgörare”. Man kan också tala om att ta beslut, men det är fortfarande något av ett politiskt modeuttryck som knappast används i allvarlig sakprosa som t.ex. lagtext.

Det finns för övrigt flera andra uttryck där finskans tehdä inte kan översättas med ”göra”. På svenska talar man om att ingå eller sluta eller träffa avtal, begå eller föröva brott, ställa frågor och ta initiativ.

Mikael Reuter