Böcker och tidskrifter utgivna av Institutet för de inhemska språken och språkspalter och artiklar skrivna av medarbetare vid institutet

Tiodubblad aidssiffra

Reuters ruta 8/11 1986

För en tid sedan berättades i radion om sjukdomen AIDS, att den "nu" drabbat 30.000 personer och om några år skulle ha "tiodubblats" och då skulle 300.000 personer vara drabbade. Detta är inte möjligt! 30.000 femdubblat är 480.000 och var och en kan räkna själv, vilket talet blir vid tiodubbling. Reportern menade självfallet, översatt från finskans 10-kertainen, tio gånger nuvarande antal. Eller kan det vara så att schackbrädans rutor – sextiofyra stycken – ger en "fördubbling" av det bekanta vetekornet, till sextiofyra (64)?

M.E., Kvicksund, Sverige

Språkliga uttryck för att något är ett visst antal gånger större eller mindre än något annat kan ibland vara tvetydiga och i viss mån ologiska. Men hit hör knappast sammansättningar av typen tiodubbel, tiodubbla. Här står språkbruket fast: tiodubbel är detsamma som 'tio gånger så stor', och tiodubbla betyder 'göra tiodubbel'.

Vi har i svenskan två sätt att genom sammansättning uttrycka att något är t.ex. fyra eller tio gånger större än något annat: med -dubbel (fyradubbel, tiodubbel) och med -faldig (tiofaldig). Det senare är inte fullt lika vanligt i den allmänna betydelsen 'x gånger så stor', men används i stället ofta i specialbetydelsen 'upprepad x gånger' (t.ex. ett fyrfaldigt leve).

Svenskan har alltså här sammansättningar på -dubbel där finskan har -kertainen och engelskan -fold (t.ex. tenfold, etymologiskt samma ord som i svenskans -faldig). "Tiodubbling" innebär alltså en multiplicering med tio, inte en tio gånger upprepad fördubbling (210 gånger x). Så säger alla ordböcker, och så säger den professor i matematik som jag för säkerhets skull har konsulterat.

Ett vetekorn på varje schackruta ger sextiofyra stycken och två på varje ruta etthundratjugoåtta stycken – i vartdera fallet en sextiofyradubbling av antalet på den första rutan. En successivt upprepad fördubbling av antalet vetekorn på varje ruta ger däremot ett helt annat resultat (en respektive två gånger 264), vilket den kända historien från Persien har lärt oss.

Betydligt besvärligare än tiodubblingen (som knappast innebär något problem för vanliga språkbrukare) är de ofta diskuterade fallen "hälften större" och "dubbelt större". I vanligt språkbruk används ju de uttrycken oftast i samma betydelse som dubbelt så stor. Risken finns emellertid att de tolkas ordagrant. Tar vi tio som utgångspunkt skulle i så fall hälften större bli femton och dubbelt större 30, vilket den talande sällan avser.

Den som vill uttrycka sig klart gör därför klokt i att för säkerhets skull säga dubbelt så stor om detta avses, annars en och en halv gång så stor (eller 50 % större) respektive tre gånger så stor. På samma sätt är det bättre att säga hälften så liten eller hälften mindre än "dubbelt mindre". Däremot borde "dubbelt så liten" kunna accepteras, även om det rent matematiskt sett kanske är lite dubiöst.

Slutligen en liten kommentar till aids, dock inte medicinsk utan språklig.

Som i så många andra fall är det fråga om ett ord som genomgått en snabb utveckling på några få år. Från början var det fråga om en klar initialförkortning, AIDS (av Acquired Immune Deficiency Syndrome, dvs. förvärvat immunbristtillstånd). Småningom började det uppfattas mer som ett direkt sjukdomsnamn, men behöll till att börja med stort A i början: Aids.

I dag får vi nog betrakta aids som ett lånord som är ganska totalt införlivat i vårt svenska ordförråd. Det innebär alltså att vi inte har någon orsak att skriva det med stora bokstäver.

Däremot uppfattas ordet i svenskan klart som ett lån från engelskan, vilket avspeglar sig i uttalet: liksom i danskan och norskan uttalas det på svenska som ejds. Att man på finska uttalar det bokstavstroget betyder alltså inte att vi skall göra detsamma på svenska – inte ens på finlandssvenska.

Mikael Reuter