Böcker och tidskrifter utgivna av Institutet för de inhemska språken och språkspalter och artiklar skrivna av medarbetare vid institutet

Hålla och behålla

Reuters ruta 10/1 1986

Det vore intressant att få veta mera om skillnaden mellan verben ”hålla” och ”behålla” Frågan föranleds av att jag vid några tillfällen hört personer, som stått med en bok i handen, fråga: ”Får jag hålla den här boken?”. Mitt svar har då alltid varit: ”Det gör du ju redan! Om du däremot undrar, huruvida du får behålla den, så är mitt svar Ja!”
KA, Tammerfors

Användningen av hålla i betydelsen ”behålla” i finlandssvenskt språkbruk hör till de klassiska finlandismerna och tas upp redan av Hugo Bergroth i hans bok Finlandssvenska (1917). Bergroth anför ett citat av Runeberg: ”Rosen bröt du för din glada syster, vallmon höll du själv” (Den tidiga sorgen).

Det är uppenbart att vi här har ett av de många exemplen på s.k. betydelselån från finskan. Genom att det finska ordet pitää används i bägge betydelserna, ”hålla” och ”behålla”, har det svenska hålla i finlandssvenskt språkbruk fått sitt betydelseinnehåll utvidgat.

Det svenska verbet hålla är liksom finskans pitää ett ord med väldigt mångskiftande betydelse. Bara i transitiv användning (med objekt) anger Östergrens Nusvensk ordbok hela sju större betydelsekategorier med en mängd underbetydelser - men bland dessa finns således inte ”behålla”. Grundbetydelsen är ”ha i handen, omfatta”, alltså den som KA. hänvisar till sin fråga.

Andra betydelsekategorier illustreras av fraser som ”hålla en plats (för någon)”, ”hålla gästabud”, ”hålla någon kär”

I överensstämmelse med bruket av finskans pitää används hålla också i ett par andra från riksspråket avvikande betydelser i finlandssvenskan. De kan illustreras av satserna ”jag håller mina kostymer i garderoben och mina ytterkläder i hallen” och ”jag tänker hålla semester i juni”. I det förra fallet kräver ett allmänsvenskt språkbruk antingen förvarar eller har, i det senare har eller, om man vill uttrycka det mer aktivt, tar.

Vi kan avsluta våra jämförande betydelsestudier med en blick på engelskan. Samma skillnad som i frågan får vi där fram med verben hold och keep: ”Can I hold this book?” /”Can I keep this book?” Här har alltså hold betydelsen ”hålla” och keep betydelsen ”behålla”. Men keep motsvarar i andra sammanhang också ”hålla”, t.ex. keep alive ”hålla vid liv” och keep a promise ”hålla ett löfte”, och används liksom finskans pitää i betydelsen ”förvara”: ”I keep it in my desk”.

Jag har uppehållit mig så här länge vid frågan om betydelsinnehåll och ordanvändning därför att det är ständigt aktuell när vi diskuterar finlandssvenskan. Alla språk skiljer sig från varandra i fråga om ordens betydelseomfång, och vi skall inte vänta oss att t.ex. alla finska ord har exakta motsvarigheter på svenska - och inte heller vice versa.

Vad skall vi då säga om använingen av hålla i finlandssvenskan? Jag anser bestämt att vi skall sträva efter att använda orden hålla, behålla, ha och förvara i de allmänsvenska betydelserna. Det kräver kanske en viss ansträngning till att börja med, men vill man vinnlägga sig om ett gott språkbruk så går det knappast utan ansträngning.

Mikael Reuter