Böcker och tidskrifter utgivna av Institutet för de inhemska språken och språkspalter och artiklar skrivna av medarbetare vid institutet

Främmande ord

Reuters ruta 11.7.1986

Jag anser det vara helt onödigt att i svenska språket använda uttryck på främmande språk, där motsvarande svenska ord finns, t.ex. juice – saft, team – lag, pocket – ficka, lift – hiss (skidhiss), swimmingpool – badbassäng, leasa – hyra, chartra – befrakta, kidnappa – bortsnappa, intention –avsikt, weekend – veckända, veckoslut, goodwill – välvilja, sympati. Kanhända ville Mikael Reuter kommentera ämnet (även med andra exempel).

N.P., Helsingfors

Svenskan hör till de språk som i alla tider flitigt har lånat in ord från andra språk. Under medeltiden var det framför allt det tyska inflytandet som var omfattande, på 1700-talet fick vi in stora mängder av franska ord (av vilka en del senare har fallit ur bruk), och i dag är det framför allt engelska ord och uttryck som tränger in i vårt språk – liksom i de flesta andra språk.

En sådan utveckling är på både gott och ont. Ordlån är ett sätt att berika ordförrådet, och en svensk text av i dag skulle bli åtskilligt reducerad om vi strök alla ord som lånats in sedan fornsvensk tid. Å andra sidan finns det en risk för att onödiga lån tränger ut gamla svenska ord och dessutom leder till stavningssätt och uttal som strider mot praxis i svenskan. Ett överdrivet bruk av främmande ord kan också vara odemokratiskt: det leder till svårigheter för dem som inte behärskar de långivande språken.

Den gyllene medelvägen är alltså att vi lånar in främmande ord när det behövs men bara när det behövs. Så vitt möjligt bör orden dessutom gå att anpassa till svenskt uttal, svensk stavning och svensk böjning, som t.ex. tejp och tejpa. Av de ord som N.P. nämner är de flesta sådana som vi gott kunde klara oss utan. Andra har emellertid kommit för att stanna (för att använda ett översättningslån från engelskan).

Jag tror knappast det är skäl att brännmärka ord som juice, leasa, chartra och kidnappa. Dels är de så etablerade, dels är de föreslagna svenska motsvarigheterna inte riktigt exakta. Juice är inte vilken saft som helst utan råsaft, att leasa är att långtidshyra på vissa speciella villkor som vanligen innefattar inlösningsrätt efter hyrestidens utgång. Chartra och kidnappa har sina speciella betydelser som inte kan återges med befrakta och bortsnappa.

En annan sak är att juice och leasa inte följer principerna för svensk stavning. I Sverige används ju stavningen jos, men den gillar vi inte riktigt här i Finland eftersom vårt uttal – som är närmare det engelska – snarare skulle förutsätta stavningen djus. Leasa kunde man kanske helt enkelt skriva lisa, men än så länge har det inte varit aktuellt. Det är kanske lika bra att lämna stavningsfrågorna därhän så länge.

Frågeställaren efterlyste några andra exempel på onödiga lånord, och det vill jag gärna ge. Knowhow är ett modeord inom industrin. Men det är synnerligen dåligt lämpat för svenskan, till både stavning, uttal och böjning. Jag har hittills inte stött på ett enda fall då man inte lika bra kunde tala om kunnande rätt och slätt.

Också offshore är ett ord som vi för det mesta borde klara oss utan i svenskan. När det gäller olje- och gasutvinning till havs är lämpliga ersättningsord havsteknisk och havsteknik – om man inte använder omskrivningar med just ”till havs” I Sverige håller havsteknik allt mer på att vinna terräng i massmedierna på bekostnad av offshore. Offshore sailing heter ju också havssegling.

Slutligen kan jag nämna windsurfing, som på svenska heter brädsegling, medan farkosten heter segelbräda. Inte heller här behöver vi det främmande ordet för att visa hur moderna och internationella vi är.

Till slut vill jag kommentera ett par tidigare rutor. Jag hade fel när jag sade att halvmulet bara förekommer i förbindelsen ”halvmulet till mulet”. Jag hade fått uppgiften från meteorologen, men det tycks gälla bara de officiella väderprognoserna, inte t.ex. observationer återgivna i bl.a. Hbl. Likaså har jag blivit överbevisad om att halvmulet används i samma betydelse som halvklart i vissa sammanhang. Att halvmulet är mera molnigt än halvklart gäller alltså på sin höjd i allmänspråket.

Likaså misstog jag mig när jag skrev om översättningslånet utkörning och förmodade att det inte finns något heltäckande svenskt ord för detta att man kör av vägen. Av Marianne Tervonen på Försäkringsbolagens Centralförbund har jag blivit upplyst om att termen helt enkelt är avkörning – vilket ju egentligen är ganska sjävklart.

Mikael Reuter