Böcker och tidskrifter utgivna av Institutet för de inhemska språken och språkspalter och artiklar skrivna av medarbetare vid institutet

Ändra och förändra

Reuters ruta 7/3 1986

Mitt rikssvenska öra reagerar kraftigt mot att man i Finland tydligen använder verbet förändra i stället för ändra. Man får vid förfrågan om nummer på Telefonföreningen svaret: ”Numret är förändrat” – naturligtvis borde det bara vara ”ändrat”. Bifogar två tidningsurklipp där jag satt det onödiga ”förr” inom parentes.
E. Å, Helsingfors

Verben ändra och förändra är i många fall praktiskt taget synonyma och kan användas i samma betydelse och samma sammanhang. Svensk handordbok, standardverket när det gäller konstruktioner och fraseologi, upptar under förändra bl.a. exempelfraserna ”icke förändra en min” och ”allt har förändrat sig”, och under ändra ”icke ändra en min”, ”mycket har ändrat sig i X-by de senaste tio åren”.

Det är helt säkert en riktig iakttagelse att det längre verbet förändra i sådana fall är vanligare i finlandssvenskan än i rikssvenskan. Det kan väl ses som ett av dessa lätt ålderdomliga drag som är vad man kunde kalla statistiska finlandismer, alltså drag som förekommer i både finlandssvenskan och rikssvenskan men har högre relativ frekvens i finlandssvenskan.

Däremot kan man naturligtvis inte säga att det är fel att i sådana sammanhang använda förändra. Handordboken återspeglar visserligen i vissa avseenden ett lite ålderdomligare språk än dagens, men också i modern rikssvenska kan man i många fall använda förändra lika väl som ändra.

Men även om ändra och förändra i många avseenden är synonyma så finns det en viss olikhet i grundbetydelsen. Ändra är på något sätt mera aktivt och konkret: man ändrar en klänning, en plan och ett beslut och man kan ändra åsikt.

Förändra innehåller ett visst mått av passiv förvandling: förändra sitt utseende, förändra färg, han är förändrad till oigenkännlighet.

Utgående från detta kan vi se närmare på uttrycket ”Numret är förändrat” som frågeställaren, nämner. Jag håller helt med, om att det riktiga här vore ”Numret är ändrat”. Det är ju fråga om en aktiv åtgärd: någon har ändrat numret. Om man säger att det är förändrat förefaller det som om det hade skett av sig själv – jämför ”Han är förändrad”.

Däremot tycker jag att flera av frågeställarens exempel på förändra och förändring i tidningstext är fullt gångbara. Det talas till exempel om att normerna i samhället förändras när samhället förändras, om att det har uppstått en klar förändring i det politiska livet i vårt land och om att inställningen till abort har förändrats.

I dessa fall hade ändra varit alltför aktivt. Om normerna ändras och samhället ändras så sker det genom konkreta och planerade åtgärder, som när t.ex. lagar och förordningar ändras av regering och riksdag. I den typ av samhälle som vi lever i är det riktigare att tala om ”snabba samhällsförändringar” än om ”snabba samhällsändringar”. Det senare för enligt min mening tankarna till en diktator eller en annan stark centralmakt.

Men i ett par av de påtalade fallen håller jag med E. A. Det gäller t.ex. ett referat om diskussionen kring statsförfattningsreformen där det sägs att ”president Kekkonen lät förstå, att han inte var intresserad av en del av de förändringar som kommittén föreslog”. Det är självfallet inte fel att skriva så, men det hade sannolikt varit naturligare att använda det enkla och mer aktiva ändringar.

Mikael Reuter