Böcker och tidskrifter utgivna av Institutet för de inhemska språken och språkspalter och artiklar skrivna av medarbetare vid institutet

På tal om språk

22.8.2016

På år och dag eller på år och dar?

För en tid sedan fick vi frågan om det heter på år och dag eller på år och dar. Idiom är uttryck som inte är genomskinliga till sin betydelse, det vill säga en ordkombination som inte kan tolkas utifrån betydelsen hos de ingående orden.

På år och dag/dar ligger väl på gränsen till ett idiom. Med hjälp av de kontexter där uttrycket förekommer går det att sluta sig till att det betyder ‘på (mycket) länge’, men varför det lyder som det gör har vi som nutida talare inte riktigt någon uppfattning om.

Ser man på fördelningen mellan de två alternativen i textmassor är tendensen tydlig. Vi går från dag till dar. I språkbanken Korp i hela tidningskorpusen är fördelningen mellan dag och dar 99–38.  I det nyaste materialet, Göteborgsposten från 2010 och framåt är fördelningen jämnare men fortfarande med en övervikt för dag (12–7). I ett mera talspråksnära material, Bloggmix, från samma tid segrar däremot dar överlägset med 299 träffar mot 58 för dag. Noteras kan att alternativet dagar också förekommer, 7 träffar i hela tidningsmaterialet, 96 i Bloggmix.

Ordböckerna ger samma bild. Svensk ordbok från 2009 anger båda alternativen (år och dag/dar) medan dess föregångare Nationalencyklopedins ordbok (1996) ger frasen enbart med formen dag. I frasordboken Svenskt språkbruk från 2003 förekommer båda alternativen, dock inte som regelrätta alternativ, utan med formen dar i artikeln dag och formen dag i artikeln år.

Uttrycket finns belagt redan i fornsvenska (ar ok dagher) och har enligt Svenska Akademiens ordbok sitt ursprung i rättsspråk: när man angav en tid om ett år räknades den innevarande dagen inte med och därför löpte tidsrymden ut först om ett år och en dag. Ursprungligen har uttrycket alltså betytt just ‘ett år’. Den utvidgade betydelsen ´(mycket) lång tid’ är dock gammal, den finns belagd redan på 1500-talet. När den betydelsen börjat dominera blir det logiskt att uppfatta uttrycket som pluralt, och därmed är det bäddat för dar i stället för dag. I Korp finns de första träffarna på år och dar i texter från 1970-talet, men alternativet kan naturligtvis ha förekommit redan tidigare.

Uttrycket ingår i två typer konstruktioner, dels i kombination med nekningsord (jag har inte träffat henne på år och dag/dar), dels i kombination med superlativ (det var det trevligaste/bästa/värsta osv. jag hört på år och dag/dar).


Tillbaka till rubrikerna