Böcker och tidskrifter utgivna av Institutet för de inhemska språken och språkspalter och artiklar skrivna av medarbetare vid institutet

På tal om språk

22.6.2016

När är det semester?

Inför sommaren ser många av oss fram emot semestern. En del av oss tänker sig kanske lata dagar på en strand eller i hängmattan.

Andra räknar med att vara mer aktiva och till exempel ha cykelsemester, segelsemester eller fjällsemester. Vissa föredrar kanske en utlandssemester medan andra stannar hemma eller åker till sommarstugan. Föra att fira stugsemester behöver man inte nödvändigtvis ha en egen ägandes sommarstuga utan man kan hyra en stuga, t.ex. av en företagare inom turistbranschen.

Oavsett graden av aktivitet kopplar vi svenskspråkiga samman semestern med en (lite längre) tidsperiod när vi är lediga från jobbet. Det gör däremot inte exempelvis danskar och tyskar. För dem innebär semester icke-ledig tid. Den danske ordbog definierar ordet så här: ”samlet periode hvor der er undervisning ved en (højere) læreanstalt, fx et universitet” och tillägger att det också kan handla om ett halvt undervisningsår i en utbildningsmodul. Den tyska ordboken Duden – Deutsches Universalwörterbuch anger betydelsen ’studiehalvår’. I både danska och tyska är ordet neutrum (det respektive das). Semester hör alltså till de falska vännerna i kommunikationen med våra grannar söderöver. Och ja, också i estniska har ordet semester betydelsen ’termin’.

Etymologiskt återgår ordet på det latinska seméstris som är bildat till räkneordet sex ’sex’ och en avledning av mensis ’månad’. Ser man till ursprunget är det alltså danskarna och tyskarna som ligger närmare ”sanningen” än vi, även om terminer numera i allmänhet inte är så långa som ett halvår. Men hur har då ordet kunnat få en nästan motsatt betydelse i svenska? De första beläggen på semester i vårt språk är från mitten av 1700-talet och i början förekom ordet också i betydelsen ’termin’ enligt Svenska Akademiens ordbok. Den nuvarande betydelsen ’(betald) ledighet’ har kommit in i svenska från franska. I äldre franskt militärspråk har (congé de) semestre syftat på en sex månader lång ledighet från tjänstgöring som officerare kunde beviljas.

Semestern associeras numera så starkt med vila och avkoppling att frasen ta semester från kan användas i överförd betydelse om att vila upp sig från något, att ta en paus i något. Man kan exempelvis ta semester från en besvärlig relation, från sin träning eller från sociala medier. Börjar alla ambitiösa semesterplaner kännas alltför betungande finns det rentav skäl att ta semester från semestern.


Tillbaka till rubrikerna