Böcker och tidskrifter utgivna av Institutet för de inhemska språken och språkspalter och artiklar skrivna av medarbetare vid institutet

På tal om språk

29.11.2016 Det skulle inte slå hål i sidan

Det finlandssvenska uttrycket Det skulle inte slå hål i sidan saknar motsvarighet inte bara i rikssvenskan utan också i finskan, vilket är rätt ovanligt.

Läs mer


3.11.2016 Illväder

Illväder är ett ord som främst används i Finland. Det betyder ’dåligt väder, oväder’. Speciellt förekommer det i dialekterna. Ordbok över Finlands svenska folkmål har belägg på ordet från alla delar av Svenskfinland.

Läs mer


13.10.2016 I eller på Brändö?

För det mesta är det lätt för språkbrukaren att veta vilken preposition som ska användas med vilket ortnamn. De flesta säger exempelvis i Kuppis, i Hindhår, i Kåtnäs eller på Drumsö utan att reflektera över det.

Läs mer


9.9.2016 Gulnäbb

Det är osannolikt att man ska få se en gulnäbbad lira (lat. Calonectris diomedea) i våra trakter, men däremot ser man vid dessa tider ofta andra gulnäbbar, alltså förstaårsstudenter.

Läs mer


22.8.2016 På år och dag eller på år och dar?

För en tid sedan fick vi frågan om det heter på år och dag eller på år och dar. Idiom är uttryck som inte är genomskinliga till sin betydelse, det vill säga en ordkombination som inte kan tolkas utifrån betydelsen hos de ingående orden.

Läs mer


8.8.2016 Hoppeligen

I mitten av 1900-talet, närmare bestämt år 1957 enligt Svensk ordbok, letade sig ett skämtsamt nyord in i det svenska skriftspråket. Ordet var hoppeligen, en försvenskning av tyskans hoffentlich.

Läs mer


22.6.2016 När är det semester?

Inför sommaren ser många av oss fram emot semestern. En del av oss tänker sig kanske lata dagar på en strand eller i hängmattan.

Läs mer


27.5.2016 Sol

Sol är ett ord som återfinns i många indoeuropeiska språk. På latin och spanska heter det sol, på italienska sole, på franska soleil och på engelska sun. I Norden har vi sol (svenska, norska, danska) och sól, uttalas såol (isländska, färöiska).

Läs mer


29.4.2016 Maj och maja

Blomstermånaden maj har sitt namn efter den romerska guden Jupiter Maius. Ordet maj eller major används även i betydelsen ’avbrutna gröna kvistar’ som man förr i symboliskt eller magiskt syfte smyckade, eller majade, personer eller föremål med.

Läs mer


21.3.2016 Memma

Det svenska ordet memma kommer av finskans mämmi. Ordet markeras som finländskt i de svenska ordböcker som över huvud tar upp det. Både traditionsrätten och ordet är mer eller mindre obekanta i Sverige.

Läs mer


7.3.2016 Rosk

En av de mer kända finlandismerna är rosk, som vi finlandssvenskar tycker om att använda i stället för de standardsvenska orden skräp, sopor eller avfall.

Läs mer


15.2.2016 Bänkskuddargille

I februari brukar eleverna i sista klassen i gymnasiet sluta skolan och börja förbereda sig för studentskrivningarna. Deras sista skoldag kallas på finlandssvenska traditionellt för penkis, på finska penkinpainajaiset.

Läs mer


14.1.2016 Halka

Halka är ett aktuellt ord så här års. Ordet är särnordiskt. Det finns alltså inte i andra germanska språk än i svenskan, norskan (hålke), isländskan och färöiskan (hálka) och i äldre danska.

Läs mer


1.10.2015 Ruska

Ruska hör till typen etablerade och mycket spridda finlandismer, och det finns därför ingen större anledning att motarbeta ordet eller undvika det i talspråk och vardagliga sammanhang.

Läs mer