Böcker och tidskrifter utgivna av Institutet för de inhemska språken och språkspalter och artiklar skrivna av medarbetare vid institutet

den 18 april 2014
Pia Westerberg

Språket på Twitter

Dagens jäktade människa sköter mycket av sina sociala kontakter på nätet genom olika sociala medier. Att säga att de sociala mediernas betydelse vuxit lavinartat är ingen överdrift; snabbare än du hinner säga Whatsapp har en ny kommunikationskanal introducerats.

Många av dataorden har engelskt ursprung, men har försvenskats för att de ska bli lättare att böja enligt svenskt mönster, till exempel webb i stället för engelskans web, länk i stället för link osv. I sammansättningar med etablerade namn som Facebook och Twitter behövs inget bindestreck – det gäller till exempel Facebooknyhet och Twittermeddelande.

Mikrobloggen Twitter har blivit en populär och snabb informationskanal för många. Här kan du twittra och skicka ett Twittermeddelande eller en tweet (plural tweetar) som når dina följare. Om du hittar något intressant i Twitterflödet kan du vidaretwittra det (alternativt twittra vidare). I tweetarna används tecknet # flitigt för att markera nyckelord. Tecknet kallas i datasammanhang för fyrkantstagg eller hashtagg. Språkinstitutet öppnade ett Twitterkonto för en dryg vecka sedan, så nu kan du ta del av språkligt intressanta nyheter via kontot @Sprakinstitutet.

Medan den yngre generationen hittat flera nya kommunikationskanaler (t.ex. Instagram, Whatsapp, Kik) har många i den äldre generationen stannat på Facebook, och där facebookar (alternativt fejsbookar) man med sina Facebookvänner. Man blir ju alltid glad om man får många gillningar (fi. tykkäys, eng. likes) på det man skriver eller på de bilder man laddar upp.

Instagram är en gratisapp där man kan dela t.ex. bilder och korta videosnuttar. Också här används rikligt med fyrkantstaggar för att kategorisera inläggen och bilderna. Det finns dessutom olika meddelandeappar som t.ex. Kik och Whatsapp. Här kan deltagarna chatta i realtid, och också delta i gruppchattar.

Liksom samhället i övrigt befinner sig i en brytningstid gör språket det också, åtminstone i viss mån. Hur mycket den nya tekniken och det komprimerade och förtätade språket på t.ex. Twitter påverkar morgondagens svenska kan bara framtiden utvisa.