Böcker och tidskrifter utgivna av Institutet för de inhemska språken och språkspalter och artiklar skrivna av medarbetare vid institutet

den 10 januari 2014
Charlotta af Hällström-Reijonen

Precis – en språklig nyhet

I slutet av varje år publicerar Språkrådet i Sverige en lista över nyord som uppstått eller etablerat sig i svenskan under året som gått. Listan avspeglar dagens samhälle och trender. En del av orden kan karakteriseras som dagsländor: om ett par år kommer inte många ihåg dem längre.

Nyorden är ganska lätta att få syn på, men det finns också osynligare nyheter i vårt språk. Det kan t.ex. handla om nya sätt att använda gamla ord. Ett sådant är användningen av precis i betydelsen ’alldeles nyss’ eller ’alldeles strax’:

Vi hade precis skilts åt när jag fick ett sms.

Hon skulle precis gå in när hon såg hunden.

Man söker förgäves efter denna användning av precis i vanliga svenska ordböcker, trots att den inte är alldeles pinfärsk. Denna användning hittas nämligen i den historiska ordboken Svenska Akademiens ordbok (SAOB), med ett belägg från 1931. Då användes detta precis i den svenska översättningen av Eric Linklaters roman Juan in America:

”Jag måste snart resa min väg”, sade han.  ”Resa? Men du har ju precis kommit.”

De äldsta beläggen jag hittar i Språkbanken Korp på denna användning av precis är från ett material med sverigesvenska tidningar från 1976. Det äldsta finlandssvenska belägget är från Hbl 1991:

”En administrativ chef skall utses i ett senare skede – tjänsten har precis lediganslagits.”

Min uppfattning är att många finlandssvenskar använder detta uttryck i dag, men att uttrycket är ovanligare bland äldre personer, och i vissas öron klingar det fortfarande främmande eller sverigesvenskt. För många är det ändå redan fullständigt naturligt att använda precis på detta sätt, och det är säkert bara en tidsfråga innan precis i denna betydelse kommer in i ordböcker.

Precis är ett exempel på en språklig novation som kommer smygande, men i motsats till många av nyorden i Språkrådets nyordslista är det knappast fråga om en dagslända som vi har glömt om ett år eller två.