Böcker och tidskrifter utgivna av Institutet för de inhemska språken och språkspalter och artiklar skrivna av medarbetare vid institutet

den 7 mars 2014
Caroline Sandström

Kalasdags

Häromdagen fick jag en inbjudan till något som kallades ”vårens party”. Kunde det möjligen likaväl ha stått kalas på inbjudningskortet?

I synonymordböcker ges för ordet kalas – förutom party – motsvarigheterna fest, bjudning, tillställning, men också festmåltid, skrovmål. Kalas beskrivs i Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien (2009) som en ’fest som mest är inriktad på förtäring’. Det har i svenskan bildats många sammansättningar med kalas antingen som förled (kalasmat, kalaspingla, kalaskula) eller som efterled (barnkalas, födelsedagskalas, knytkalas, 50-årskalas). I överförda uttryck förekommer ordet t.ex. i betala kalaset ’stå för kostnaderna, ta konsekvenserna’. Kalas har i en allmänt förstärkande positiv betydelse fått en ny funktion i adjektiviska ordbildningar som kalasbra, kalasfin men det kan också stå ensamt i meningar som ”det skulle vara kalas om …”.

Kalas återgår ytterst på det latinska collatio, som har en motsvarighet i det franska collation med betydelser som ’sammanförande; sammankomst med förtäring’. I äldre svenska förekom former som collass, kollatz, carlasz, kallats; man antar att ordet kommit in i svenskan via lågtyskan.

I finlandsvenska dialektordboken (Ordbok över Finlands svenska folkmål), som sedan juni 2013 publiceras på nätet, kan man också hitta ordet kalas. I dialekterna används det i två huvudbetydelser ’gästabud; bjudning med mat och dryck’ i hela Svenskfinland och ’arbetsgille’ i mellersta Österbotten.

Man kunde t.ex. samlas till bindankalas för att binda skötar för vårfisket i Björkö by, körankalas för större gemensamma transporter i Oravais eller till slåtterkalas i Kumlinge. I ordboken finns exempel på överförda betydelser som ’tillställning, ståhej’ från Närpes och Esse, t.ex. he va stsyna kalaasi he å (det var ett riktigt ståhej det också, sagt om att anlägga en tjärdal). Strödda belägg på ironiskt bruk såsom i å tii fåor hela kalaasi (och dit for hela rasket) från Nykarleby förekommer också. I våra dialekter har det uppkommit flera sammansättningar med kalas som förled, t.ex. kalasbröd, kalasbud, kalaskock och kalassoppa, men också ord med kalas som efterled, t.ex. kaffekalas och kristningskalas. I ordboken finns dessutom verben kalasa och kalasera. Den som inte nu är kalasnödog (ovillig att gå på kalas) eller känner sig kalastrött kan kalasa vidare genom att botanisera i dialektordboken på adressen kaino.kotus.fi/fo.