Böcker och tidskrifter utgivna av Institutet för de inhemska språken och språkspalter och artiklar skrivna av medarbetare vid institutet

Medvind för klarspråk

Eivor Sommardahl

Den 13 oktober firades den internationella klarspråksdagen runt om i världen.

Här hos oss samlades samma dag ett hundratal klarspråksentusiaster på Ständerhuset i Helsingfors för att höra vad de finländska myndigheterna gjort för att förbättra myndighetsspråket. På seminariet, som arrangerades som avslutning på en ettårig klarspråkskampanj, presenterades några pilotprojekt och dessutom delade man ut pris för bästa klarspråkssatsningar.

När klarspråkskampanjen startade hösten 2014 anmälde sju myndigheter sitt intresse för att delta. De lovade alla göra en insats för bättre kommunikation och klarare texter, och lovade dela med sig av sina erfarenheter efteråt. Metoderna fick myndigheterna välja själva.

Folkpensionsanstalten var en av deltagarna i kampanjen. Som pilotprojekt hade man valt att omarbeta och förenkla webbtexter som gällde bidrag för barn under 16 år. Texterna bearbetades enligt ett helt nytt koncept – man tillsatte en arbetsgrupp bestående av bl.a. handläggare, anställda inom kundtjänsten, jurister, it-experter, informatörer, översättare och språkexperter. Målet var att skapa mer läsarvänliga texter, både på finska och på svenska.

Arbetsgruppen samlades vid flera tillfällen, läste texterna ur en vanlig läsares perspektiv, formulerade om dem och granskade samtidigt att de fortfarande var juridiskt hållbara. Arbetsmetoden var ny för alla, men den fungerade utmärkt både för att arbeta fram klarare texter och för att ta vara på den samlade kunskapen om ämnet. Mötena fungerade därför samtidigt som en form av fortbildning för hela gruppen, både språklig och innehållslig.

Exemplet ovan visar att det kan ligga mycket arbete bakom läsarvänliga myndighetstexter. Det räcker sällan bara med att byta ut svåra ord och skriva kortare meningar. Ofta måste man se med kritiska ögon både på textens innehåll och form, fundera på vem som ska läsa texten, var texten ska publiceras och vilka krav mediet ställer på texten.

Ett exempel på en myndighet som funderat mycket på kommunikation via olika typer av medier är Helsingfors stads byggnadskontor. Byggnadskontoret deltog inte som pilotmyndighet i kampanjen, men skickade in ett bidrag till tävlingen om den bästa klarspråkssatsningen och vann första pris för sitt lyckade försök med kommunikation via Twitter. Byggnadskontoret började använda Twitter dels för att kunna kommunicera direkt med kommuninvånarna, dels för att bli av med stämpeln som stel och byråkratisk myndighet. Det var naturligtvis inte helt lätt att lämna det traditionella myndighetsspråket, men det gick att lära sig att skriva kort och rakt. Och responsen från kommuninvånarna har varit odelat positiv.

Läs mer om kampanjen och om klarspråkssatsningarna på www.sprakinstitutet.fi/klarspak och

www.kotus.fi/kielitieto/viranomaisten_kielenkaytto/virkakieli

11.11.2015