Böcker och tidskrifter utgivna av Institutet för de inhemska språken och språkspalter och artiklar skrivna av medarbetare vid institutet

Gatunamn del av immateriellt kulturarv

Maria Vidberg

Helsingfors bygger ut existerande stadsdelar för att fler människor ska få möjlighet att bo centralt i staden. Ibland kan de gator som redan finns i området utnyttjas för att ge nya invånare adresser, men ibland behöver nya gator byggas till och då behövs också nya gatunamn, som just nu i stadsdelen Sörnäs.

I Helsingfors finns en namnkommitté som lägger fram förslag till nya gatunamn i staden. Kommittén består av sakkunniga inom områden som stadsplanering, historia, finska och svenska språket, namnvård och kulturhistoria. Staden har också en anställd namnplanerare som bereder kommitténs arbete.

Vid planeringen av nya namn utgår kommittén från existerande namn i omgivningen och skapar gatunamn som passar ihop med det område som planeras. Ett centralt mål är också att gatorna ska ha anknytning till områdets historia. Alltid lyckas det inte, och då tar kommittén fasta på ett namntema, som ändå gärna ska ha något slags koppling till området. Det skedde exempelvis när delområdet Busholmen i stadsdelen Västra hamnen fick gatunamn utgående från namn på hav.

I Sörnäs var det möjligt att ge namn med anknytning till områdets industrihistoriska förflutna. Först föreslogs namnen Brödfabriksgränden, Kakelfabriksgränden, Tändsticksfabriksgränden och Tvålfabriksgränden med anledning av de planerade grändernas närhet till fabriker med verksamhet inom dessa områden. Förslagen har en stark koppling till Sörnäs historia men namnen är långa. Särskilt Tändsticksfabriksgränden ansågs vara för långt för att fungera som adress. Eftersom namnkommittén ville undvika att ge fyra gator i samma område så här långa namn, förkastades alla förslag utom Brödfabriksgränden. Kommittén valde i stället att prioritera kortare gatunamn som är lätta att komma ihåg, uppfatta och stava, men ändå har koppling till fabrikernas verksamhet. Gränderna fick därmed namnen Fajansgränden (efter en fajansfabrik i området), Tändsticksgränden (med anledning av tändsticksfabriken) och Kokosgränden (efter en fabrik som tillverkade matfetter). En gata fick dessutom namnet Kauraholmskajen med anknytning till det hävdvunna ortnamnet Kauraholma.

När gatunamn kopplas till historien i ett område på det här sättet bär namnen på en bit immateriellt kulturarv. I Finland pågår ett arbete med att skapa en överblick över det immateriella kulturarvet och med att bevara det. Utöver språk och hävdvunna ortnamn, som är en kategori som gatunamn sorterar under, är också firandet av högtider, lekar, körsång, dikter och recept immateriellt kulturarv.

Läs mer om immateriellt kulturarv: http://www.aineetonkulttuuriperinto.fi/sv/index och http://www.unesco.org/culture/ich/.

13.6.2016