Böcker och tidskrifter utgivna av Institutet för de inhemska språken och språkspalter och artiklar skrivna av medarbetare vid institutet

Webben – en väg till klarspråk?

Eivor Sommardahl i Fikt 4/2013

Webben spelar i dag en viktig roll i myndigheternas kommunikation med medborgarna. Därför lägger myndigheterna ner mycket arbete på att utveckla sina webbsidor, både vad gäller innehåll och utseende. Många myndigheter jobbar också medvetet med att göra sina webbtexter läsarvänliga och begripliga.  Som exempel kan nämnas Skatteförvaltningen och Folkpensionsanstalten. På deras webbsidor hittar man i dag glädjande många texter om komplicerade frågor skrivna på ett begripligt språk och mestadels också presenterade i en visuellt välfungerande form.

Det verkar alltså som om webben har gett myndigheterna en puff i riktning mot klarspråk, dvs. ett språk som är tydligt och mottagaranpassat och som fungerar på avsett vis för läsaren. Det är naturligtvis inte helt överraskande att myndigheterna satsar på klarspråk, eftersom texterna på webbsidorna faktiskt måste vara tydliga och begripliga för att besökarna ska kunna hitta den information de letar efter eller kunna fylla i blanketter och uppgifter korrekt. Om besökarna inte har förstått vad de ska göra när de har läst en text faller ohjälpligen hela idén med e-förvaltning.

Att webben främjar klarspråk kan delvis hänga samman med att myndigheterna inte har några skrivtraditioner att värna på webben. Ingen som ansvarar för myndigheternas texter kan säga: ”Så här har vi alltid gjort”. I stället måste alla skribenter lära sig ett nytt sätt att tänka och skriva. På nätet duger inte gamla skrivmallar. Nu måste man i stället söka nya förebilder, och dem hittar man främst inom det journalistiska skrivandet. Råd som skriv kort, börja med det viktigaste, undvik svåra ord osv. har därför blivit rättesnören också för skribenter på våra myndigheter.

Att skriva kort och undvika svåra facktermer löser ändå inte alla problem. Vissa myndigheter, bland annat de som publicerar lättlästa texter på sina webbsidor, har kunnat konstatera att också korta texter kan vara problematiska. Om texterna är för korta finns det nämligen risk för att informationen blir för knapphändig. Kortare meningar och ett vardagligt språk betyder alltså inte automatiskt att det blir lättare för läsaren. Ibland kan korta texter faktiskt bli svårare att förstå, eftersom sammanhangen lätt försvinner när stora textsjok förkortas.

Eftersom myndigheterna publicerar allt mer av sin information på webben finns det i dag ett ökande behov av utbildning i webbskrivande. Om du vill veta mer om klarspråk och webbskrivande, men inte har tid att gå på kurs, kan du bekanta dig med Språkrådets webbaserade klarspråksutbildning Att skriva bättre www.sprakradet.se/klarspråk. På samma adress hittar du också Klarspråkstestet, som kan användas för kontroll av beslutstexter och rapporter.