Böcker och tidskrifter utgivna av Institutet för de inhemska språken och språkspalter och artiklar skrivna av medarbetare vid institutet

Vad är K5 och vad gör RFV?

Leila Mattfolk i Fikt 5/2013

Har ni märkt att det vimlar av förkortningar? Varje myndighet, organisation, reform och projekt verkar i dag ha en förkortning endera som namn eller som tillägg till sitt officiella namn, ofta med motiveringen att förkortningen passar bra i webbadressen. Förkortningen används ofta i kommunikationen utåt och språkbrukarna förutsätts förstå dem. Vi läser alla dagligen om Trafi, RFV, NTM-centraler och TE-byråer, K5 och Kuuma-kommuner, men vet vi faktiskt vad som avses?

Ett vanligt argument för förkortningarna är att det namn eller det begrepp som en förkortning står för är för långt. Men då bör vi fråga oss: för långt för vem? Den som har störst nytta av förkortningarna är definitivt den som skriver. Texten blir kortare och i vissa fall smidigare. För den som läser texten leder dock en förkortning ofta till att läsningen stannar upp. Man får lov att avbryta läsningen för att fundera på vad förkortningen står för, eller så fortsätter man att läsa utan att förstå innehållet.

Förkortningarna uppstår ibland som interna benämningar i en grupp och då tjänar de säkert sitt syfte. De blir en viktig del av ett gruppspråk, och de skapar en vi-känsla i gruppen. Det som man dock bör fundera på är i vilken grad denna jargong är genomskinlig för en som inte hör till gruppen. Kan förkortningen också fungera distanserande och kanske till och med stänga någon ute?

Förkortningar i en svensk text kan i någon mån godtas så länge de är gängse förkortningar av svenska namn eller begrepp. Dessvärre har många av de finlandssvenska förkortningarna finska rötter. En del organisationer menar att förkortningen av deras finska namn är så etablerad att den gott och väl också kan användas i svenskan. Förkortningen blir då det primära namnet, medan den svenska parallellformen blir en förklaring, som i t.ex. KT Kommunarbetsgivarna (från Kuntatyönantajat), Näringslivets Delegation Eva (Elinkeinoelämän valtuuskunta)och Tjänstemannacentralorganisationen STTK (från organisationens tidigare finska namn Suomen Teknisten Toimihenkilöjärjestöjen Keskusliitto). För att vi ska kunna tolka och förstå förkortningen är vi alltså tvungna att känna till det finska namnet på organisationen.

Finska förkortningar gäller inte enbart namn, utan också allmänna begrepp. Finska myndighetstexter innehåller ofta förkortningar. Ett exempel är den aktuella social- och hälsovårdsreformen, som på finska ofta förkortas sote (från sosiaali- ja terveystoimi). Någon vedertagen svensk förkortning finns inte, så frestelsen att skriva sote också på svenska är naturligtvis stor, men gör man det förutsätter man att läsaren känner till den finska förkortningen. För den insatta journalisten eller tjänstemannen känns sote som ett glasklart och invant alternativ, men det gör det knappast för de mer oinsatta läsarna. Även om det blir en något längre text lönar det sig alltså att skriva och tala om social- och hälsovårdsreformen, ibland kanske förkortat till vårdreformen. Då tappar i alla fall ingen av läsarna tråden.