Böcker och tidskrifter utgivna av Institutet för de inhemska språken och språkspalter och artiklar skrivna av medarbetare vid institutet

Ortnamn viktiga för identiteten

Leila Mattfolk i Fikt 3/2013

För en tid sedan sändes en tv-intervju med den svenska riksbankschefen Stefan Ingves. Ingves, som är född i Österbotten, fick då bl.a. frågan om vilken hans hemort är. Övermark, blev svaret. Att Övermark i 40 år administrativt har hört till Närpes kommun (senare stad) spelade ingen roll för den hembygdskänsla som Ingves uttryckte i sitt svar. Hans namnval avspeglade ett viktigt faktum, nämligen att våra ortnamn är viktiga för vår identitet.

Att namnen är viktiga kan man också se i diskussioner som förs över namns ursprung, över namnen på nya, sammanslagna kommuner, över stavningen av namn på byar och vägar osv. Debatterna kan ibland bli både känslosamma och hätska. Orsaken är i många fall den roll hemorten, symboliserad av namnet, har för vår identitet. Använder någon namnet fel gör den intrång på det revir som invånarna på (eller från) orten upplever som sitt och det kan väcka negativa känslor.

Namnens identitetsfunktion är viktig att ha i minnet i synnerhet när man talar om f.d. kommuner, som efter en kommunsammanslagning är delar av en ny administrativ helhet. Att Korpo i dag hör till Pargas stad gör inte invånarna på Korpo till Pargasbor – de är och förblir Korpobor. På samma sätt talar man om Liljendal, Karis, Lillkyro och Oravais, för de orterna finns kvar även om de har fått en ny administrativ tillhörighet. Är det däremot kommunala frågor det handlar om är det naturligtvis korrekt att skriva Lovisa, Raseborg, Vasa respektive Vörå, och vill man vara ännu tydligare lägger man till stad eller kommun efter namnet (Raseborgs stad etc.). 

Om man saknar lokalkännedom är det dock inte alltid enkelt att veta var en ort ligger och vilken större enhet den ingår i. På lantmäteriets utmärkta webbtjänst Kartplatsen för alla, www.kartplatsen.fi, kan man se var orten finns på kartan, lokaliserad enligt den aktuella kommunala tillhörigheten. Vill man också veta till vilken kommun orten eventuellt tidigare har hört kan man slå upp i Språkinstitutets förteckning Svenska ortnamn i Finland, kaino.kotus.fi/svenskaortnamn. Där lokaliseras orterna till de tidigare kommunerna, medan dagens administrativa tillhörighet ges inom parentes. Detta betyder att Kilen lokaliseras till Sideby (Kristinestads stad), Bengtskär till Hitis (Kimitoöns kommun) och Kuggom till Pernå (Lovisa stad). Svenska ortnamn i Finland listar nästan 5 000 svenska namn på orter runt om i Finland. Förutom den lokala och administrativa tillhörigheten ges även stavning och uttal samt en beskrivning av orten. Dessutom ges det finska parallellnamnet om ett sådant är i bruk. Förteckningen är sökbar, så man kan också ta reda på om en ort med finskt namn eventuellt har ett svenskt parallellnamn. Vi som arbetar med förteckningen hoppas att alla intresserade ska ha nytta av den, och vi vill gärna ha respons!