Böcker och tidskrifter utgivna av Institutet för de inhemska språken och språkspalter och artiklar skrivna av medarbetare vid institutet

Kanske det

Monica Äikäs i Arena 1/2016

Språket är ett system med många regelbundenheter, men det är inte ett system utan avvikelser. Språk är ju inte matematik. I dag ska jag ta upp en oregelbundenhet i ordföljdsmönstret. Det blir återigen en liten grammatisk övning för modersmålslärarna, men det skadar väl inte. Den här gången gäller det huvudsatser med satsadverbialet kanske.

I allmänhet placeras satsadverbial efter det finita verbet i huvudsatser: Hon reser troligen i morgon. Här står satsadverbialet troligen efter det finita verbet reser. Dessutom kan satsadverbial placeras i början av satsen, i fundamentet: Troligen reser hon i morgon. Om ett satsadverbial står i fundamentet placeras subjektet efter det finita verbet; i satsen ovan står subjektet hon efter det finita verbet reser. Också satsadverbialet kanske kan placeras både på typisk satsadverbialsplats och i fundamentet: Hon reser kanske i morgon; Kanske reser hon i morgon.

Det avvikande med kanske är att huvudsatser där detta satsadverbial ingår också kan ha en annan ordföljd, som följande sats: Hon kanske reser i morgon. Här står kanske inte efter det finita verbet reser utan före det. Det är en ordföljd som används i bisatser, inte i huvudsatser, men när det gäller kanske kan denna ordföljd alltså användas även i en huvudsats. Också när kanske står i fundamentet är en avvikande ordföljd möjlig: Kanske hon reser i morgon. Här står subjektet hon före det finita verbet reser i stället för efter det. Om ett annat uttryck placeras före kanske i fundamentet kan avvikelsen finnas kvar: I morgon kanske hon reser. Här står både tidsadverbialet i morgon, satsadverbialet kanske och subjektet hon före det finita verbet, medan normal huvudsatsordföljd med ett inledande tidsadverbial skulle vara I morgon reser hon kanske.

Också huvudsatser med kanhända och måhända i fundamentet kan ha samma avvikande ordföljd som huvudsatser med kanske: Kanhända/måhända hon reser i morgon. (Dessutom kan sådana huvudsatser naturligtvis också ha normal ordföljd som i satserna Hon reser kanhända i morgon; Måhända reser hon i morgon.) Ordföljden *Hon kanhända/måhända reser i morgon är inte möjlig.

Vad beror det på att kanske uppträder på detta avvikande sätt? Själva ordet kanske är etymologiskt en verbförbindelse, och när det gäller huvudsatser med initialt kanske kan man tänka sig en underliggande mening med kan ske att (Kan ske att hon reser i morgon) som förklaring till den avvikande ordföljden. Samma sak gäller naturligtvis huvudsatser med initialt kanhända eller måhända. Någon sådan förklaring kan dock inte tillämpas när det gäller satser av typen Hon kanske reser i morgon.