Böcker och tidskrifter utgivna av Institutet för de inhemska språken och språkspalter och artiklar skrivna av medarbetare vid institutet

Den svåra danskan

Monica Äikäs i Arena 1/2012

Ofta hör man människor som kommit i kontakt med nordiska språk beklaga sig över hur svårt danska är att förstå. Det låter som om danskarna talade med en potatis i munnen, brukar de elakaste säga. Nu finns det forskning som visar att danskan verkligen är ett svårt språk. Det är rent av så att danska barn har svårare att lära sig sitt språk än barn i många andra europeiska länder.

Dorthe Bleses vid Center for Børnesprog på Syddansk Universitet har undersökt barns språkinlärning tillsammans med forskare i 17 andra länder. Resultaten visar att danska barn har ett mindre ordförråd vid 15 månaders ålder än till exempel svenska barn. De danska barnen har ett ordförråd på 80 ord, medan de svenska har ett ordförråd på 130 ord. I toppen ligger de kroatiska barnen, som har ett ordförråd på nästan 200 ord.

Vad beror det på att danska är svårt till och med för de danska barnen? Det är uppenbart att den vanliga uppfattningen att danska är ett språk som uttalas otydligt verkligen håller streck. Det danska uttalet ger otydliga signaler om hur språket är strukturerat. Ljudströmmen är svårare att dechiffrera än när till exempel en svensk talar. Det är svårt för de danska barnen att urskilja när ett ord slutar och ett nytt ord börjar och hur orden är uppbyggda.

En av orsakerna till att det är svårt att tolka den danska ljudströmmen och särskilja enskilda ord är enligt Dorthe Bleses konsonantförsvagning. Danskan är ett av de språk i världen som innehåller flest vokaler, men inte nog med det: också många konsonanter uttalas som vokaler, så kallade halvvokaler. Have (trädgård) uttalas till exempel /haue/ – v:et blir alltså närmast ett u. Dorthe Bleses jämför danskans koge med motsvarande ord i svenskan, koka. På svenska hör man ett tydligt k i den andra stavelsen, men på danska blir uttalet /kåu/ eftersom g blir en halvvokal.

En annan orsak är vokalförsvagning, som innebär att vokaler i slutet av ord reduceras och ofta försvinner helt i uttalet. Så har det till exempel gått med e:et i koge. Ordet har i praktiken blivit enstavigt (/kåu/). I det svenska koka hör vi däremot två tydliga stavelser /ko:ka/ och en tydlig vokal på slutet, och den morfologiska strukturen är därför mycket lättare att tolka.

Danska barn har alltså ett styvt göra med att lära sig sitt språk i början. Enligt Dorthe Bleses sker det dock senare en utjämning när man jämför danska barns ordförråd med ordförrådet hos barn i andra länder. Men alla vuxna som har svårigheter med att förstå och lära sig danska kan i alla fall trösta sig med att det är vetenskapligt bekräftat att danska verkligen är ett svårt språk.