Tips och information om aktuella frågor och evenemang.

Språknytt

2.6.2016

Maria Vidberg disputerar på Helsingforsnamn

Namnvårdaren Maria Vidberg har forskat i hur svenskspråkiga Helsingforsbor använder finska ortnamn när de talar svenska.

Ortnamn i kontakt i Helsingfors är titeln på Maria Vidbergs doktorsavhandling som hon lägger fram den 3 juni. Hon har intervjuat svenskspråkiga personer bosatta i Helsingfors och undersökt hur och i vilken utsträckning de använder finska namn när de talar om gator, stadsdelar och andra platser i staden. Hon har kunnat konstatera att det finns tre typer av finska inslag: de rent finska namnen, till exempel Kallio i stället för Berghäll, hybridnamn, till exempel Hietaniemigatan i stället för Sanduddsgatan (fi. Hietaniemenkatu), och parallellt namnbruk, då talaren först säger det svenska namnet och genast upprepar namnet på finska, som i uttrycken Majstad Toukola eller Eirastranden Eiranranta i stället för att använda bara de svenska namnen.

Till nytta för namnplaneringen
Det som mest påverkar namnbruket är en persons språkliga medvetenhet. Personer som är måna om att tala en vårdad svenska anstränger sig ofta för att lära sig att använda svenska namn, men för dem som talar mycket finska fungerar det inte alltid.

– En del av de svenskspråkiga helsingforsarna jag intervjuat säger att de lever ett finskt liv och lär sig i första hand finska namn och när de talar svenska kan de inte de svenska namnen på olika platser. Då kan det leda till att de använder de finska namnen i stället eller försöker sig på att översätta namnen till svenska, vilket kan leda till att nya hybridnamn bildas.

På den här punkten kan Maria Vidbergs forskningsresultat hjälpa namnvårdare och namnplanerare som ska planera nya namn till nya områden, för det är en stor fördel om de svenska och finska namnen motsvarar varandra.

Det finska inslaget i svenskan syns inte bara i informella sammanhang utan förekommer också till exempel i medier och på Helsingfors stads webbplats.

– På kort sikt har bruket av finska namn ingen inverkan på namnbruket, men om det blir allmänt att använda finska ortnamn i stället för svenska kan det hända att svenska namn i längden trängs undan, säger Vidberg.

– Att finska inslag förekommer i informella samtal i Helsingfors i dag är en sak. Att de smyger in också i dagstidningar och på stadens egen webbplats, det vill säga i formella kontexter, är mer oroväckande ur namnvårdssynvinkel med tanke på att alla namn i Helsingfors har namn både på finska och på svenska.


Tillbaka till rubrikerna